• Anonym

    Kommer det någonsin att bli "rätt" tid för barn?

    jag är också 27 år och fick min son förra året. Det blir aldrig "rätt tid". Jag är fortfarande mammaledig och min son blir 1 nästa månad. Vi har båda en stabil inkomst men gjorde tabben att inte spara ihop en stor buffert innan han kom. visst, vi har så i klarar oss men när bebisen väl var kommen så ville man ut och shoppa lite extra, fika med änner etc. för då hade jag ju all tid i världen! vi valde att resa innan vi skaffade lillen samt att sambon skulle ha sitt körkort innan m.m. (då han varit för busig i tonåren så hade han inte körkortet förrän förra året). när jag väl blev gravid snurrade det mkt i huvudet! ska vi verkligen ha barn? har vi gjort rätt beslut? tänk om jag blir en dålig mamma osv. De tankarna finns alltid där. jag ville utbildat mig vidare men nu efter jag fått barn så känns det ej som om ekonomin skulle fixa det (samt att jag ej vill ha CSN) och vi har helt prioriterat om. i ill hellre satsa på hus osv. allt är upp till dig och din sambo! vill du göra uppehåll i studierna för att skaffa familj, så gör det! vill du gp klart utbildingen först, så gör det! jag tänkte pluggat först men då hade jag fått vänta minst 3-4 år med barn då jag behövt få upp inkomsten med så att man inte får en usel föräldrapenning. lycka till!

  • Anonym
    Augusti13 skrev 2013-04-20 13:39:11 följande:
    Håller med - känns som att tiden aldrig kommer kännas klockren! Vi har sagt i flera år att vi kanske ska försöka bli med barn efter bröllopet nu i augusti. Ju närmare det kommer, ju läskigare känns det :p Ena sekunden kan jag inte stå ut med att vänta enda till efter sommarn, och i andra sekunden blir jag livrädd och känner att jag inte är redo att ändra mitt liv på ett så stort sätt. 

    När Anonym skrev här över att de gjorde en tabbe som inte sparade till en buffert så fick jag typ panik. Så just i denna sekund känns det som att det kanske får bli till nästa sommar i stället, så hinner vi spara (och även resa lite mer) upp en rejäl buffert. Jag menar, vi har ju sparat runt 75 000 till bröllopet på ett år, så det klarar vi ju igen om vi vill. 

    Vad gäller din situation - jag känner flera som fått barn medan de pluggat på högskola som tycker det är genialiskt. Mycket tid till barnet, får garanterade pengar (i motsats till om man råkar ut för arbetslöshet) etc. Själv är jag dock väldigt nöjd med att vi båda har fast jobb, en stabil ekonomi och bostadsrätt.  
    jo det där med en buffert är inte fel! fast jag kan inte säga att vi haft det knapert heller.. jag började jobba extra redan när sonen var runt 6 månader plus att vi bestämde oss för att gifta oss när han var 2v. vi gifter oss också nu i augusti och har en buffert på ca 35000kr. får bli ett budgetbröllop då det är vad vi har råd med just nu och vi har ändå kunnat bjuda 85 personer ca. men alla behöver ingen buffert men det är ganska smidigt att ha de extra pengarna om man skulle ilja ta en rejäl semester efter att barnet kommit eller liknande. man får nästan räkna på sin inkomst. det gjorde vi. jag hade ut mellan 16-18000 efter skatt när jag jobbade & då jobbade jag ca 85%. nu när jag är föräldraledig så har jag som max ut 13500kr (om jag tar ut fullt) men jag vill spara på dagar så då har jag tagit 20 dagar per månad vilket bara är 8600kr/ mån + 1050 i barnbidrag! så jag förlorar nästan 10000kr/mån på att vara hemma!
  • Anonym
    daniiel skrev 2013-04-20 14:08:09 följande:
    Om man ska prata ekonomi, så är vi nog typ-exemplet på en ekonomisk situation som man inte ska skaffa barn i ;) Jag gick gymnasiet och hade studiemedel och maken hade alfakassa. Men vet ni? Det löste sig! Vi har inte världens bästa ekonomi, vi har ingen stor buffert på banken eller höga löner. Nej, vi lever faktiskt i dagsläget på en (rätt kass, men allt är väl relativt) lön. Vi har det dock bra. Tak över huvudet, mat i kylen och magen, en bra bil, kläder att ta på oss och framförallt varandra. Det finns inga pengar i världen som kan ersätta eller vara bättre än det! Efter allt vi gått igenom, så finns det bara en sak som betyder något - familjen. Vi har lärt oss att leva i nuet, inte tänka på och oroa sig alltför mkt inför framtiden. Jag är så innerligt glad att vi inte lyssna på alla negativa människor. "Ni har inte råd", "Ni är för unga", "Ni känner inte varandra" osv osv. Självklart, dom kunde haft rätt, det kunde ha gått åt h-vete. Det kunde dock lika gärna ha gått h-vete om vi hade varit 10år äldre, varit ett par 10år längre och haft 10 miljoner på banken. Det kan fortfarande gå h-vete, givetvis, men det kan det alltid. Med det säger jag inte att pengar inte är bra att ha och underlättar, bara att pengar inte är allt.

    håller med om att pengar inte är allt! dock en livlina om det skulle behövas. Som jag skrev innan så klarar vi oss mkt väl utan buffert men hade jag haft en så hade man kunnat göra så mkt mer. :) Vi unnade oss mycket innan i fick barn och när man väl fått barn så märkte man att man inte kunde göra det i samma mån som innan. men som du säger, familjen betyder allt och om jag så skulle bli av med jobbet så hade jag ändå varit världens lyckligaste som har både man och vårt lilla mirakel :) En annan sak som jag kände och som nog många andra också gör när man får barn, var att livet fick en helt annan mening! VI ska uppfostra VÅR son och lära han allt från spädbarn till det vuxna livet och lite där till.. Det är en underbar känsla samtidigt som det är lite skrämmande ;)
Svar på tråden Kommer det någonsin att bli "rätt" tid för barn?