Inlägg från: passionsblomman |Visa alla inlägg
  • passionsblomman

    frivillig barnlöshet

    Jag har en rad väninnor som inte har barn och som heller inte vill ha det.

    Däremot måste jag bara understryka, att bara för att det finns en assa barn som det är oändligt synd om, innebär inte det att det finns en massa barn att adoptera!!! Det är KÖ till adoption och trenden är att det blir färre och färre barn som adopteras bort till utlandet, bla från Korea. Det beror dels på att aborter börjar bli legala på fler håll än tidigare, men också på inrikespolitik, där man skäms inför andra länder-det är ju onekligen ett slags misslyckande om ett land inte kn ta hand om sina egna barn så att säga.

    Att vara ofrivilligt barnlös och få höra flosklerna om hur man borde ta hand om andras barn för att man inte kan få egna känns inte heller så kul. Dels är det inte alls säkert att man skulle godkännas vare sig som adoptivförälder ,eller familjehem. Dels får man ju så att säga inte "behålla" fosterbarnet som sitt eget, utan man tar afktiskt på ett sätt in en hel familj i sitt liv, vilket kräver lite andra bevekelsegrunder och andra ställningstaganden än om man längtar starkt efter biologiska eller "egna" barn. Med tanke på att de barnen faktiskt kan tas ifrån en när som helst om de biologiska föräldrarnas situation förändras, så kanske man vid närmare eftertanke inte alls är vidare lämplig oom man längtar så efter egna barn att man nästan går sönder. Tvärtom ser myndigheterna gärna att det redan finns barn i familjen.

    Jag säger intte det här för att kapa tråden eller få den att handla om något annat, utan bara för att belysa att det här med kommentarer och att andra tycker det finns käcka lösningar på ens livssituation, ofta är väldigt smärtsamt oavsett om man är i ena eller andra läget.

    Om du vill ha barn-varsågod, ta de steg du vill och behöver för att komma dit. Hoppas du lyckas-det är inte en självklarhet. Var medveten om hur åldersstatisktiken ser ut, så du inte tror att du har all tid i världen. Många känner sig lurade när de väl inser hur det faktiskt ser ut.  

    Om du inte vill ha barn-lev väl och var trygg i ditt eget beslut. Varje människa har sitt unika värde genom sin egen existens-inte någon annans. Man är fullt ut värdefull både som singel och utan barn, vad andra än tror.

    Om du vill ha fosterbarn-fint, det behövs fosterföräldrar-mn tro inte att det är en lösning för alla

    Om du vill adoptera-se till att ställa dig i kö, för DET är inte en självklarhet att du kommer att få!  


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • passionsblomman
    TheD skrev 2013-04-07 21:00:03 följande:

    Japp! Som fortsättning på det:


    Jag var in på adoptionsidan av ren nyfikenhet för någon månad sen. Som sagt det är bara inte att adoptera. Varje land har sina krav på du som vill adoptera..... Olika åldrar på barnen, kötid etc....


    Ja, själv är jag både för gammal, för fattig och har dessutom en sjukdomsbild de antagligen inte skulle godkänna.
    Det här med att som kvinna vilja ha barn är faktiskt en åldersfråga i alla avseenden-inte bara gällande biologiska möjligheter. Det suger, men det är fakta och jag tror många inte alls vet hur det ligger till. Man tror att "funkar det inte den vanliga vägen gör vi väl IVF, och annars får vi väl adoptera". I inget av fallen är det någon garanti att man får bli förälder i slutänden.

    Ursäkta TS för OT, det här har ju inget med din grundfråga att göra. men eftersom ämnet kom upp tycker jag fakta är viktigt att få på bordet.
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
Svar på tråden frivillig barnlöshet