• Äldre 19 Mar 20:47
    11707 visningar
    13 svar
    13
    11707

    tumör i sköldkörteln

    För några veckor sedan så upptäckte en läkare av en "slump" att jag hade en knöl på halsen...ingen jag känt eller sett...jag var hos läkaren för att jag hade ont i ryggen- fick reda på att jag hade diskbråck. Men iaf så kände han av någon anledning på halsen o upptäckte denna knöl. Fick remiss till lasarettet där de tog cellprov och idag var jag tillbaka för att få provsvar....
    Visade sig vara en tumör!!! livrädd vart jag...ordet i sig gör att jag direkt tänker det värsta! :(
    Nu vet de ju i dagsläget inet om den är godartad eller elakartad... ska opereras efter påsk o får sen svar ca 2-3 veckor senare. Jag försöker tänka positivt o hoppas på det bästa!

    Vet inte vad jag vill men denna tråd egentligen...behöver bara skriva av mig. Om någon skulle varit med om nå liknande får ni gärna dela med er om ni vill!!

    Miljoner tankar som snurrar i huvudet....:(

  • Svar på tråden tumör i sköldkörteln
  • Tessan o Tobbe
    Äldre 19 Mar 21:15
    #1

    Usch, stackars!! Jag har inte varit med om något liknande, men kan tänka mig din rädsla... Skickar styrkekramar! O hoppas att allt visar sig vara ok...

  • Äldre 19 Mar 21:18
    #2

    Tack!! Ja det hoppas verkligen jag med!

    Mitt i all bröllopsplanering o allt så känns detta verkligen inge kul...inte för att det skulle vara lättare någon annan gång heller men... ja ni kanske förstår ändå vad jag menar...

  • Anonym
    Äldre 19 Mar 21:29
    #3

    min mamma har opererat bort en cysta från halsen...men det var nervös väntan tills vi fick svar på om det var godartat el ej..det gick bra...Styrke kram!

  • MTB
    Äldre 19 Mar 22:09
    #4

    Om man nu ska ha cancer så är väl den en av de bästa man kan ha, missförstå mig rätt ;)
    God prognos.

  • Äldre 19 Mar 23:04
    #5

    Om det kommer till en total thyreoidektomi kan du skriva till mig om du vill, jag har gjort det och det finns en del man förbereder innan och ser till att ha koll på efteråt så att man får bästa tänkbara hjälp.

  • stormh­elen
    Äldre 19 Mar 23:25
    #6

    Jag vill börja med att säga att jag förstår din räddsla, jag kan bara tänka mig hur det måste kännas. Fy! Något sådant borde ingen behöva få gå igenom.


    Hoppas att du får ett positivt besked efter provtagningen om att det var en godartad tumör. Det är ju väntan som är den jobbiga biten - att inte veta.


    Jag ska hålla båda mina tummar, korsa fingrarna och tårna med för säkerhets skull.


    Önskar dig all lycka! Kramisar till dig!


     


    Nu till min lilla "historia."


    Min kusin fick också av en "slump" reda på att hon hade en tomör i huvudet (på/vid hjärnan).


    Hon hade varit utbytesstudent i Nya Zeeland, där hon var med om en krock. Ett par veckor senare då hon kommit hem hade hon fortfarande ont i huvudet. Hon gick då till läkaren där de gjorde en magnet röntken och upptäckte då tumören.


    Hon oppererrades och det visade sig att den var godartad OCH att hon haft den sedan hon var 14-15 år (hon var då 23). Denna tumör såg ut som en vindruveklase och hade växt sig ganska så stor vilket resulterade i att den tog upp väldigt mycket plats. När den försvann så hade då hjärnan helt plötsligt väldigt gott om utrymme vilket ställde till probleem, då  hon t.ex. fick lära om sig saker, började få epileptiska anfall, klarade inte av att vara någonstans med högt ljud, kunde inte se på tv osv. Än idag har hon problem med vissa av de här sakerna och hon är idag 30. Så även om den där tumören var godartad så har den ställt till en hel del oförutsedda problem för henne. =(

  • Äldre 20 Mar 00:19
    #7

    När jag hade probelm med sköldkörteln, sökte jag info via Sköldörtelföreningens hemsida:

    http://www.skoldkortelforeningen.se/

    Där kan man bli medlem och få stöd och sällskap av människor som är i liknande situation-och fakta är mest troligt rätt pålitlig.

    Bra att din tumör har upptäckts!
    Så försöker jag själv tänka. Jag hamnade på sjukhus för en tid sedan och när man undersökte min hjärnaför att se om yrseln kunde bero på stroke, hittade man istället en tumör. Min sitter i hypofysen, vilken också -precis som sköldkörteln-hör till de endokrina systemet i kroppen.
    Jag förstår till fullo att tankarna snurrar, och ordet tumör kan antagligen skrämma halvt ihjäl nästan vem som helst.
    för att försöka avdramatisera det lite, tänker jag själv

    "tumör är latin och betyder knöl-det betyder inte cancer"

    Sedan är det iofs ett missförstånd att man kan andas ut bara det är godartat-som om godartad betyder snäll och ofarlig. Godartad betyder bara att den inte sprider sig med metastaser, utan håller sig för sig själv. Men beroende på var den sitter kan den vara livsfarlig ändå.
    Men, sköldkörteln är ju ett någorlunda "bra" ställe, som är lätt att komma åt och så.
    Jag tänker inte köra en massa klyschor om att tänka positivt-men däremot mana dig att inte tillåta dig själv att drabbas av panik. Släpp fram känslorna vartefter de kommer,men låt inte ångesten ta över eller stjäla hela din värld. Man får vara ledsen, rädd, arg eller vad som helst-men man behöver inte tappa fotfästet fullständigt. Det går att vara rädd och leva samtidigt om du förstår hur jag menar. Ta reda på fakta och ladda mentalt inför det du har framför dig. Lyssna inte på skräckhistorier!!!

    Jag är mitt i processen själv och har i dagsläget ingen aning om vad de kommer att säga om behandling, storlek eller prognos. Att vänta är vidrigt. Jag försöker fylla mina dagar med saker som jag vet är positiva oavsett hur det känns-som att gå på crosstrainern i granens garage-det går att få ut rätt mycket känslor på den där maskinen och så tänker jag att det fördriver tid och gör mig i bättre skick inför ev operation. Försök att hitta egna sådana små saker att hänga upp din vardag på, sådant som ger utlopp och tar upp tid. Och omge dig med människor som lyfter dig mentalt!


    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Äldre 20 Mar 10:21
    #8

    Stackare, vilken hemsk upptäckt! Men det kommer gå bra ska du se. Du är ung och stark och du kommer fixa det här. Stor styrkekram!

  • Äldre 20 Mar 10:31
    #9

    Oavsett om den är godartad eller elakartad är tumörer i sköldkörteln något som brukar gå att bota med relativt lite biverkningar. Ok, att bli opererad eller genomgå radiojodbehandling är kanske inget man gör för nöjes skull men man slipper ju cellgifter med alla dess problem.

  • Äldre 20 Mar 12:59
    #10

    Hej!


    Jag opererade bort hela min sköldkörtel för ett år sen då jag hade giftstruma (den producerade alldeles för mkt av hormonen som den producerar) så jag var sjukskriven i ett halvår och tyckte det hela var en mkt tuff period.


    Nu mår jag jättebra, operationen gick smidigt och bra och jag äter "levaxin" för att ersätta hormonen som sköldkörtels producerade. Jag förstår verkligen din oro men det positiva är att sköldkörteln är något man klarar sig utan. Jag håller tummarna för dig! Jag hoppas du har bra vänner/familj som stöd nu i denna situation. Försök att tänk positiv och inte på det värsta.


    Karamell

  • Äldre 20 Mar 20:40
    #11
    Allis skrev 2013-03-19 23:04:43 följande:

    Om det kommer till en total thyreoidektomi kan du skriva till mig om du vill, jag har gjort det och det finns en del man förbereder innan och ser till att ha koll på efteråt så att man får bästa tänkbara hjälp.


    Tack! jag vet i nuläget inte vad det är....efter operationen så kommer jag få vänta 2-3 veckor på svar om vad för slags tumör det är. Men jag hör gärna av mig isånnafall, skönt att kunna prata med någon som är eller varit i samma sits!
    passionsblomman skrev 2013-03-20 00:19:44 följande:
    tack så mycket för dina tips o råd och att du delger dina egna erfarenheter!!! den där hemsidan ska jag absolut kolla in, tack för tipset!!
    har du opererat bort tumören de hittade hos dig? vart sitter hypofysen? Förstår precis vad du menar med att det är vidrigt att vänta...det gäller att hålla sig sysselsatt! mina kollegor på jobbet undrar om jag inet vilel sjukskriva mig men jag vill jobba nu så att dagarna går... jobbar på förskola så det är full fart o man har inet så många lugna stunder där tankarna kan vandra iväg o att få kramas med små 1åringar känns också bra :)

    stort lycka till till dig också!! KRAM!
    stormhelen skrev 2013-03-19 23:25:01 följande:

    Önskar dig all lycka! Kramisar till dig!


     


    Tack så mycket!!!
    FruForsmark skrev 2013-03-20 10:21:37 följande:
    Stackare, vilken hemsk upptäckt! Men det kommer gå bra ska du se. Du är ung och stark och du kommer fixa det här. Stor styrkekram!
    Tack va gullig du är!!
    Lenblo skrev 2013-03-20 10:31:45 följande:
    Oavsett om den är godartad eller elakartad är tumörer i sköldkörteln något som brukar gå att bota med relativt lite biverkningar. Ok, att bli opererad eller genomgå radiojodbehandling är kanske inget man gör för nöjes skull men man slipper ju cellgifter med alla dess problem.
    nej precis, vad jag har förstått så är ändå prognoserna goda oavsett....vilket såklart är jätteskönt!
    karamell skrev 2013-03-20 12:59:25 följande:

    Hej!


    Jag opererade bort hela min sköldkörtel för ett år sen då jag hade giftstruma (den producerade alldeles för mkt av hormonen som den producerar) så jag var sjukskriven i ett halvår och tyckte det hela var en mkt tuff period.


    Nu mår jag jättebra, operationen gick smidigt och bra och jag äter "levaxin" för att ersätta hormonen som sköldkörtels producerade. Jag förstår verkligen din oro men det positiva är att sköldkörteln är något man klarar sig utan. Jag håller tummarna för dig! Jag hoppas du har bra vänner/familj som stöd nu i denna situation. Försök att tänk positiv och inte på det värsta.


    Karamell


    va skönt att höra att din operation gick bra o att du mår bra nu!! hur kommer det sig att du vart sjuksriven i ett halvår? är kanske annorlunda efter giftstruma och en tumör? jag kommer bli sjukskriven i 2 veckor... mådde du så dåligt eller var det "rekommenderat" ? eller beroded det på att du började äta levaxin?

    jag har varit under utredning för min sköldkörtel i flera år då värden stundvis varit dåliga för atts en bli normala... jag har för låg ämnesomsättning men värdena är aldrig tillräckligt låga för att de skulel satt in levaxin. Läkaren säger att det inte är en fråga OM jag ska börja äta levaxin utan NÄR det kommer ske.
    Så vi får se vad som händer efter denna operation, även om de bara tar bort ena så kanske inet den andra klarar av att producera tillräckligt ändå...

    Tack snälla ni för era fina ord o lyckönskningar! Det värmer verkligen och jag har även ett underbart support-system hemma i form av min blivande make o vänner o min familj!!Hjärta
  • Äldre 20 Mar 22:22
    #12
    emzerus83 skrev 2013-03-20 20:40:14 följande:
    passionsblomman skrev 2013-03-20 00:19:44 följande:
    tack så mycket för dina tips o råd och att du delger dina egna erfarenheter!!! den där hemsidan ska jag absolut kolla in, tack för tipset!!
    har du opererat bort tumören de hittade hos dig? vart sitter hypofysen? Förstår precis vad du menar med att det är vidrigt att vänta...det gäller att hålla sig sysselsatt! mina kollegor på jobbet undrar om jag inet vilel sjukskriva mig men jag vill jobba nu så att dagarna går... jobbar på förskola så det är full fart o man har inet så många lugna stunder där tankarna kan vandra iväg o att få kramas med små 1åringar känns också bra :)

    stort lycka till till dig också!! KRAM!
    Jag har varit på läkarbesök idag och det jag nu vet är att det kommer att bli operation. Jag vet inte när (men troligen ganska snart, för min syn försämras av att tumören trycker på synnerven)eller vilken variant.(det finns ett par olika sätt) För varje del av info man får, komer ju också följdfrågor. som "du ska opereras" "jaha, när då? hur går den till, hur lång tid tar den? blir man sjukskriven då? bla bla"
    Hypofysen sitter i hjärnan precis mitt  bakom ögonen. Det är en körtel som är väldigt liten, men faktiskt typ "chefen" över alla de andra. Det är därifrån signalerna till sköldkörteln går tex. Jätteviktig liten pyttedel av kroppen som bestämmer en hel del i fråga om hur man mår.

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Hypofys Här kan du se placeringen i huvudet.

    Jag tycker känslan är att det är ganska overkligt att sitta och titta ner på sina skor i väntrummet på ett sjukhus och försöka fatta:" jag sitter här-det ser jag ju-och de säger att jag snart ska opereras i hjärnan. För jag har en tumör"
    Jättekonstigt!

    Fast på ett sätt är det skönt att jag plötsligt får ihop att jag inte mått så bra. utan i flera år känt att det är något som inte stämmer i kroppen. Då har jag ju inte inbillat mig iallafall. Och såklart är det ju skönt att det går att göra något åt-och jag försöker se fram emot att jag då har chans att få må bra, som omväxling.

    Fast mitt i allt är det ju också läskigt såklart. Jag tycker man vore lite korkad om man inte kände en viss bävan inför att lägga sig på ett operationsbord. man får faktiskt lov att känna sig liten och lite hjälplös när saker händer som man inte har makt över själv. Men som sagt-jag gör allt jag kan för att inte låta ångesten styra min värld och definitivt lämnar jag iingen plats för panik. Det har aldrig hjälpt någon.

    Så, ett virrvarr av känslor, tankar och frågor hör ju ihop med att man tar in, reflekterar och då givetvis reagerar på vad man får veta. Högst mänskligt. Sedan får man försöka göra aktiva val i fråga om vvilka känlsor man tänker bry sig mest om och dessutom komma ihåg att känslor är en sak-beslut och val är en annan. Jag kan känna mig trött, ledsen och värdelös-men ändå gå min promenad som jag vet är bra för mig att göra etc.
    Jag hoppas allt går som smort för dig, och som sagt, vi är inte ensamma om att få sådana här besked. det är bara oss själva det är unikt för-och livet kanske ändras på olika sätt-men det är fortfarande våra liv, och dem ska vi leva!
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
  • Äldre 21 Mar 13:12
    #13
    passionsblomman skrev 2013-03-20 22:22:39 följande:
    Jag har varit på läkarbesök idag och det jag nu vet är att det kommer att bli operation. Jag vet inte när (men troligen ganska snart, för min syn försämras av att tumören trycker på synnerven)eller vilken variant.(det finns ett par olika sätt) För varje del av info man får, komer ju också följdfrågor. som "du ska opereras" "jaha, när då? hur går den till, hur lång tid tar den? blir man sjukskriven då? bla bla"
    Hypofysen sitter i hjärnan precis mitt  bakom ögonen. Det är en körtel som är väldigt liten, men faktiskt typ "chefen" över alla de andra. Det är därifrån signalerna till sköldkörteln går tex. Jätteviktig liten pyttedel av kroppen som bestämmer en hel del i fråga om hur man mår.

    sv.wikipedia.org/wiki/Hypofys Här kan du se placeringen i huvudet.

    Jag tycker känslan är att det är ganska overkligt att sitta och titta ner på sina skor i väntrummet på ett sjukhus och försöka fatta:" jag sitter här-det ser jag ju-och de säger att jag snart ska opereras i hjärnan. För jag har en tumör"
    Jättekonstigt!

    Fast på ett sätt är det skönt att jag plötsligt får ihop att jag inte mått så bra. utan i flera år känt att det är något som inte stämmer i kroppen. Då har jag ju inte inbillat mig iallafall. Och såklart är det ju skönt att det går att göra något åt-och jag försöker se fram emot att jag då har chans att få må bra, som omväxling.

    Fast mitt i allt är det ju också läskigt såklart. Jag tycker man vore lite korkad om man inte kände en viss bävan inför att lägga sig på ett operationsbord. man får faktiskt lov att känna sig liten och lite hjälplös när saker händer som man inte har makt över själv. Men som sagt-jag gör allt jag kan för att inte låta ångesten styra min värld och definitivt lämnar jag iingen plats för panik. Det har aldrig hjälpt någon.

    Så, ett virrvarr av känslor, tankar och frågor hör ju ihop med att man tar in, reflekterar och då givetvis reagerar på vad man får veta. Högst mänskligt. Sedan får man försöka göra aktiva val i fråga om vvilka känlsor man tänker bry sig mest om och dessutom komma ihåg att känslor är en sak-beslut och val är en annan. Jag kan känna mig trött, ledsen och värdelös-men ändå gå min promenad som jag vet är bra för mig att göra etc.
    Jag hoppas allt går som smort för dig, och som sagt, vi är inte ensamma om att få sådana här besked. det är bara oss själva det är unikt för-och livet kanske ändras på olika sätt-men det är fortfarande våra liv, och dem ska vi leva!
    Det är svårt att vara modig när man är ett mycket litet djur
    Måste ändå på ett sätt vara skönt att veta att det iaf blir operation, istället för att vänta på vad som ska hända. jag fokuserar just nu på min operation, att de ska ta bort tumören. det är liksom första delmålet känner jag. Sen får man se vad det visar efter det och om det blir nå biverkningar efter operationen... då får jag ta tag i det då!

    Om du har mått dåligt länge pga av din tumör så är det ju jättebra att de upptäckt den o nu ska ta boirt den! sen är det ju som du säger att en operation är ju inget "lätt" utan för en annan som aldrig genomgått något liknande så känns detta väldigt stort. men vi får förska tänka positivt i allt det här o hoppas att efter operation o allt så kommer livet bara bli bättre!!

    Stort lycka till till dig!! Kram!
Svar på tråden tumör i sköldkörteln