jag ger upp med jobb :( och denna jädra sjukdom vill inte mer

:(:(:(

Stackare, det låter inte lätt för dig just nu, men det behöver inte vara så för evigt.

 

Förstår att det känns tungt att vara ny i stan och allt, samtidigt som du har svårt att hitta jobb. Finns det inget arbetsförmedlingen kan hjälpa dig med, genom att fixa praktikplats eller liknande? Jag är inte så insatt, men tänker att det borde kunna liva upp din vardag lite och bättra på självförtroendet om du får gå en praktik någonstans. Eller kanske börja i någon förening som volontär? Det kan ju ge kontakter som sedan ger jobb. 

problemet är ju att jag måste försrja mig & barn praktik eller volontär är ju inge lön på, har jaft praktiker förr , tyvärr sätter dem mig på ställen där jag inte alls hör hemma sist fick jag gå 4 månader med (utvecklingstörda och virka dukar osv) det gjorde ju inte direkt välmåendet bättre, där satt jag med dem och skulle slussas ut ta mig ej fel har inget emot dem med utvecklingstörning men jag har ju fel på min kropp inte korkad slutade med en anmälan och jag fick sluta :S

Jag bor i Jönköping, jag är med i Af och jag ansökte om att plugga upp betyg dels för att ha.något att göra och dels för att jag vill.plugga vidare. Jag tycker du ska försöka prata med någon på af , för där kan du få en praktik plats där du får pengar ifrån F-kassan. Hoppas allt löser sig för dig! Skickar massor av Styrke kramar :)

jag är med via af men än har de inte gjort mkt alls gått ett år snart o de va dem som saftte mig på de första stället :( men får la se va de hittar på 

Du kanske främst skulle behöva hjälp med att strukturera upp vad du har möjlighet att göra - sjukdomar till trots - och få vettiga alternativ på hur du ska få jobb inom den sektorn. Vem kan hjälpa till med det?

 

 

Kan AF hjälpa dig med nystartsbidrag?

I så fall, skriv med det i din ansökan, printa ut så många kopior av ditt CV du orkar och gå runt till affärerna igen och be att få prata med personalchefen.
Utvidga gärna till receptioner (hotell och liknande) där personligheten är viktigare än grundkunskaperna.

Jag sabbade min fot och hade problem med axlar och rygg. Jag kunde inte ha ett jobb där jag stod, satt eller gick mycket.
Men med mycket envishet så fick jag in en tå på arbetsmarknaden och det började rulla på.
Jag upptäckte också efter ett tag att jag klarade mer än jag tror och därigenom kunde jag utöka mitt sökområde (yrkesmässigt alltså) och ha större chans.

Nu jobbar jag 50% i en klädbutik (vilket kanske kommer att utökas) och ska provjobba på ett litet hotell nu i veckan också och se om jag kanske kan få lite extra vid behov där  

Det går. Bara man inte tappar sugen...
Det kommer att lösa sig för dig med. Ge inte upp  

Grymt bra att du söker jobb och harvar på! Det är inte lätt när man bara blir nekad hela tiden.
Jag hade det otroligt tungt ett tag, men så fick jag lite tips angående jobbsökning och helt plötsligt sprang jag på 10 intervjuer inom loppet av en vecka! Det jag fick hjälp med var dels

1) CV-granskning. Fick det gratis via facket, tror att de flesta fack har något liknande. Alternativt jobbmässor och liknande tillställningar, även på högskolor. De hjälpte mig att strukturera upp mitt CV så att det blev attraktivt för arbetsgivare och också att "klippa bort" sådant som inte tilltalade alls. Det skadar ju inte att prova!

2) Intervju-tips. Sprang på massa intervjuer hos rekryteringsfirmor som dels gjorde att jag fick träna på intervjuer, även om det var jobb som jag inte ville ha, och fick tips om hur jag skulle, så att säga "föra mig". Och så fick man träna på alla sina standardsvar så att de lät naturliga (tre bästa egenskaper, bla bla bla...)

Vilken typ av jobb vill du ha/kan du ta? Hur mycket kan du sitta/stå/jobba fysiskt innan kroppen ger upp?
Kan du utöka från butiker till mindre kontor och liknande? Vi har tex en student som hjälper oss med bokföringsjobb, inget kvalificerat men det behövs verkligen (jobbar på en mindre firma). Har du någon specialskill som gör dig attraktiv till en sån tjänst? Har du tex engagerat dig i någon förening eller liknande innan sjukdomen som du skulle kunna ha nytta av nu?

Nu börjar ju företagen söka efter semestervikarier också, det kanske kan vara en väg in? Det dröjer ju ett tag innan tjänsten startar i så fall, men å andra sidan kan det vara uppiggande bara att veta att man snart börjar jobba. Det kan göra att man står ut.

jag får inte under några omständigheter lyfta tungt eller stå längre perioder jag får inte jobba mer än MAX 30 tim i veckan helst vill läkaren 20-25 tim som max, jag kan väl igentligen ta vilket jobb som helst som inte kräver långa stunder sittande eller stående med tunga lyft, skulle gärna sitta i kassan på ica plocka lite varor osv skulle passa mig perfekt med variation sitta stå sitta, 

Just kassajobb på ICA hade jag nog inte tagit i din situation för det kan bli rätt tungt. Tänk själv, hur många gånger har folk öht vett att ens lägga sina inhandlade grejer med streckkoden åt rätt håll...? De bygger berg och surar när kassörskan inte har femtioelva koder i skallen.

Fronta varor är också tungt så jag hade kanske sökt mig till andra affärer än just ICA och liknande matbutiker.

 

Ett bra sätt att få mer butiksvana på tror jag är att kolla om du kan få någon längre praktik hos de ideella organisationerna typ Röda Korset, PMU, Erikshjälpen och liknande. Dels har de mycket större vana av människor som inte kan ge hundra på arbetsmarknaden samtidigt som du kan få just kassavana och mer butiksvana överlag. Och förhoppningsvis som sagt var en lite mer tolerant arbetsgivare. Men jag hade nog börjat med en coach i vilket fall som helst, om inte annat för att just svänga fokus från vad jag inte kan till vad jag faktiskt har möjligheter till. Och läs gärna Chicitas inlägg flera gånger, jag tycker att det var ett jättebra exempel på hur jäkla bra det kan bli om man är lite envis :).