Once upon a time there.... (What?)

Punkaren sett Lucia bakåt och skrek "vad fan gör du? Ska du ha död på dig själv va?" Lucia såg chockat på punkaren och grävlingsmannen. På andra sidan gatan hade stjärngossen sett vad som hänt. Han såg hur den ena av Männen slet i Lucia och skrek åt henne. Han måste rädda sin älskade Lucia tänkte han och tog mod till sig. Än en gång ropade han hennes namn "LUCIAAA!"

Expediten hade rusat efter stjärngossen och i sista minuten fick han tag i skjortkragen och stoppade honom från att rusa rakt ut i gatan.
-Vad tänker du med? Du hade kunnat bli dödad. Du måste vänta på grön gubbe innan du går över fattaru väl? Och för den delen skulle vi ju käka lunch, varför sprang du iväg? 

Stjärngossen bara skakade på huvudet. Det här höll på att bli för mycket. Först Lucia med de där två männen, varav en var mycket lik en grävling, att han var tvungen att ha dessa konstiga kläder och att hans sällskap hela tiden tittade så konstigt på honom, för att inte tala om alla hästlösa vagnarna, de verkade ganska farliga. Och så ovanpå alltihop dessa gröna gubbar man skulle vänta på! Vilka var de? När kom de? Varifrån kom de? Pepparkaksgubbar kände han ganska många, men inga som var gröna.

Nej, det här var jobbigt. Stjärngossen blundade och önskade sig intensvit tillbaka hem. Och inför expeditens ögon var han helt plötsligt försvunnen. Men han hade glömt en ganska viktig detalj - att önska med sig Lucia.

Hon stod och borstade av sig smutsen som den hästlösa vagnen sprutat upp och sade med en suck:

Om man ändå var hemma igen där allt är som det brukar. 
Hon lyfte blicken och tittade över på andra sidan gatan och ser stjärngossen blekna bort och försvinna.
Nu insåg hon plötsligt att det kanske var möjligt, men hur? 

Grävlingsmannen och punkaren, som inte hade sett stjärngossen alls, tog resolut Lucia under armarna och ledde henne in på restaurangen. De var rejält hungriga nu. Eftersom Lucia verkade lite tveksam till vad menyn erbjöd, beställde de till henne. Medan de väntade på maten tittade Lucia sig förvånat omkring. Alla var mycket märkligt klädda, tyckte hon. Ingen gick i särk, även om vissa hade halvlånga särkliknande kläder på sig. Det märkligaste var de som hade som halva särkar på sig, fast bara nederdelen, och den var omsvept om benen i två delar. Lucia var till slut tvungen att fråga, så hon vände sig till grävlingsmannen och undrade

Vart har jag hamnat egentligen? 
Alla har så konstiga kläder här. Ni har inga hästar framför era vagnar och ingen har strut.
Och det här ni äter, vad är exempelvis det där ni sa till mannen i vita skjortan? Biff?? Vart växer sånt? Jag har inte sett någonstans där ni odlar er mat. 

Ingen aktivitet på en vecka. Härmed förklarar jag den gamla historien död och begraven 
Förhoppningsvis hittar Lucia hem till sin Stjärngosse och lever lycklig i resten av sina dagar...

Nudå, ny historia.
Få se om någon annan vågar sig på en start. Annars drar jag igång ett nytt ämne i kväll.
Kör igång, vad ska vi skriva för historia nu och vart tar den vägen någonstans?  

Jag gör lite annorlunda denna gång då.
Jag ger er några karaktärer och så får vi se hur ni lyckas skriva in dom i historien (lägger upp detta som tillägg i TS också så det är lätt att hitta)
Karaktärerna får namn efter sagofigurer bara så ingen ska känna sig utpekad. Men dom behöver inte ha de karaktärer som sagofiguren har annars. Exempelvis så kan Robin Hood vara en skurk, eller Snövit är en elak styvmor. Eller vad ni nu vill...

Tjejer:
Rapunzel
Askungen
Snövit
Marion

Killar:
Prinsen (Prins Charming)
Robin Hood
Broder Tuck
 

Nehepp, jag kan inte editera trådstarten... Ni får backa tillbaka till det här inlägget om ni behöver figurerna igen...

En kall februari dag satt Snövit hemma vid sitt köksbordet och tänkte på att alla snöflingor nog var släkt med henne. Varför skulle dom annars nästan heta samma. Fast egentligen var det inte därför hon tänkte på snön. Det var för att hålla tankarna på annat än...

den där sjusovaren Askungen som hon delade lägenhet med. 
Och inte nog med att Askungen låg och sov halva dagarna, nu hade hon släpat hem en kille också. Och Snövit var inte glad över detta.
Det var inte meningen att hon skulle betala hälften av allt, medan Askungen kunde dela sina utgifter med....