Deprimerad innan bröllopet, jag ska ju vara glad..

Tillåt dig själv att må dåligt. Jag tror det skapar mer av en ond cirkel när du tänker att du "ska" vara glad. Försök ta bort alla måsten och lev i nuet. Fråga dig själv vad du behöver för stunden och försök agera efter det. Be din sambo tillika blivande man om hjälp, be dina vänner och din familj om hjälp.
Var ärlig mot dig själv om det händer något som du inte orkar eller vill ta itu med just nu eller då: "Nej, Det här vill jag inte göra just nu".

Av din text kan jag läsa att det låter som att du såklart VILL må bra och vara glad.
Bara det är ett bra steg framåt: du har en dröm, en vilja och ett mål: Du VILL bli glad och lycklig.

Försök att se dom tankarna som en motivering och dröm vidare kring det: vad skulle du vilja göra när du är som lyckligast?
Och sen om du orkar: vilka små eller stora eller mellan-steg kan du ta för att komma dit? Är det att lägga ett plagg i tvättmaskinen åt gången varje dag, tills den är full? Är det att kanske inte sminka dig på "riktigt" utan bara göra en rolig grej av det? Sitta en hel förmiddag framför en spegel och bara måla en fjäril på kinden?
Titta på saker som gör dig glad vanligtvis: utmana alla dina sinnen: lukta på sånt som du gillar, ta i tyger eller material eller kanske ditt husdjur och känn hur det känns mot huden: lyssna på musik som fyller ditt hjärta: när du är utomhus eller inomhus försök att se saker från nya perspektiv. Hur ser stenen som du går förbi varje morgon ut om du ställer dig precis ovanför den? Kan du ligga på marken och titta på den?

När jag var deprimerad gjorde jag allt sånt här. För det mesta kände jag mig ganska löjlig, och jag fnissade åt mig själv när ingen såg mig och jag klev in i buskar för att lukta på en blomma som jag inte luktat på förut. Och tillslut kunde jag känna lite glädje över att jag gjorde "hemligheter" på mina promenader.

Jag hoppas det vänder för dig snart!
Och vad kul att du ska få bli fru åt din karl! Jag skickar stärkande glädjetankar