"Varfor gifter ni er inte borgerligt?" - Vad svara pa det?

Jag tror att människor tro idag inte begränsar sig till att tro eller inte tro. Att omfatta eller inte omfatta svenska kyrkan tolkningar och koncept helt och hållet är det kanske inte så många som gör, de flesta plockar valda bitar och skapar sin egen personliga värdlsbild och tro.

Att gifta sig i kyrkan gör väl de flesta för att det är tradition, det är vackert och det är så man tycker att ett bröllops "ska" gå till, liksom. Det är nog många som inte analyserar djupare än så.

Hur ska kyrka leva om de inte tar emot tvivlare, sökare eller de som lever med en troende men kanske inte har en uttalad tro själv? Jag vill att min församling ska vara öppen och inkluderande och finnas till för människor, inte nödvändigtvis bara betalande människor. Sen tycker jag att det är självklart att om man regelbundet utnytjar kyrkans tjänster så ska man bidra.

Vid vårt vigselsamtal frågade inte prästen huruvida vi är troende eller inte. Vi hade ett otroligt givande samtal kring tvivel, människor, förhållanden, respekt, förlåtelse och kärlek. Vi pratade inte alls om tro på gud. 

Nåja, jag ska inte kapa tråden helt. Förlåt!  

För att vi känner så fantastiskt trevliga präster :)

Jag är inte heller kristen, men inte ateist heller. Har också som TS alltid velat ha med kyrkan i stora händelser. Men jag har också alltid varit tydlig i samtal med präster att jag inte är kristen, men har en tro.

Och de har accepterat de bra, och ger mig bra råd på vägen i livet utan att försöka tvinga på mig nån tro.

Nu när vi hade samtalet med prästen inför vigseln så frågade han oss inte ens om vår tro, så behövde inte ens gå in på det. Så de kändes lugnt och skönt.

Min M2B är inte aktivt troende, men vill att vi ska gifta oss kyrkligt mycket för traditionens skull. Att alla i hans familj gjort det osv. Och jag har väl inga argument emot!

Kyrkan för mig känns som en harmonisk plats, och prästen känns som en människa som berör och bryr sig om.

Hade mina vänner frågat som dina så hade jag nog svarat,  att jag gör det för att det känns bra. Och för att det är en fin tradition. Sen om jag tror på gud eller inte spelar inte sån stor roll i sammanhanget. Han får gärna följa med och välsigna mig om han nu finns.

vems fråga?
...olika tolkningar kanske....  ts skriver att frågan de får är "varför gifter ni er inte borgerligt"... så  jag skulle nog skrivit istället:  "för att vi inte vill" ...
ts skriver att ts sagt :"For att vi inte ar ateister"... så skriver ts vidare...  "Ar det ett bra svar?"

.... på det svarade jag (att de istället kan säga) "för att vi vill"...

sedan så tolkar jag ts inlägg handla mer om att ts själv undrar varför de (jattemanga yngre) ställer frågan till ts om varför de inte gifter sig borgerligt...  än om varför ts väljer det de väljer....

ts har gjort fler inlägg efter mitt och i det stora hela tolkar jag det som att ts känner det som att hon måste förklara sig varför hon inte gifter sig borgerligt då hon inte är troende och att hon inte tycker att hon ska behöva förklara sig... en sådan fråga är ju fri att utveckla om man vill men skall ju även respekteras om man inte vill ...

Kyrkan som byggnad är kultur, vacker kultur, man behöver inte vara relegös, troende, eller kristen för att gifta sig där. Men vad jag vet så får man en "präst på köpet" om man väljer att gifta sig i kyrkan och då gifter man ju in sig i kristen tro men få praktiserar kristen tro sen...

TS. om man är döpt i svenska kyrkan så är man ju kristen och då passar det ju fint att gifta sig i kyrkan… sen är det ju många kristna som inte är aktiva i sin religion mer än att de via sin skattsedel betalar en summa pengar  till svenska kyrkan.

Som svar på pedofil-kommentarer osv så ställ en motfråga i stil med ”vad har det att göra med kristendomen”? Ganska säker på att dessa tragiska händelser är isolerade till människan bakom prästämbetet och inte en del i kristendomen…

Om någon ifrågasätts om varför de gifter sig och döper sina barn i svenska kyrkan så ska ju alla som firar jul, påsk osv också ifrågasättas… alla som ”inte är kristen/aktiv kristen” ska ju glatt gå till skola/jobbet och inte vara hemma på de röda dagar som är betalda lediga dagar som står i relation till kristendomen…

Kristendomen är fundamental del i hela vår kultur och historia, det som har byggt vårt samhälle. Det svenska samhället är starkt influerat av kristendomen i värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem, kultur och traditioner…

Jag är lite som du. Inte "aktiv kristen" utan gå bara till kyrkan vid speciella tillfällen som dop, bröllop och begravning. Att jag vill gifta mig i kyrkan känns ändå naturligt. Kyrkan är för mig inte bara ett ställe för djupt troende utan oxå en plats för personlig själslig andakt. Jag känner alltid stor vördnad i en kyrka. Passar oftast på att tända ett ljus och tänker på de mina som inte längre går på vår jord. För mig skulle en borgerlig vigsel kännas helt fel bara. Mer än så behöver det inte vara. Så jag skulle nog säga om nån frågade att jag vill gifta mig i kyrkan för att det kunna bäst så för mig!! Lycka till med ditt bröllop!!

"Om någon ifrågasätts om varför de gifter sig och döper sina barn i svenska kyrkan så ska ju alla som firar jul, påsk osv också ifrågasättas"

Mycket bra poang, Shining! Tack for dina tankar om detta.

Mette81: Precis, kyrkan ar en plats for personlig tro och inte bara organiserad religion, for mig ocksa.

 

Vill inte kapa tråden nu TS men jag började bara fundera efter att ha läst i tråden och tänkte därför ställa en fråga (om TS misstycker säg till så struntar vi självklart i den :) ) I Sverige har kyrkan vigselrätt som är lagligt bindande, en rest efter att vi tidigare hade statskyrka. Det är ju väldigt ovanligt internationellt. Om man ser till de flesta mer religiösa länder, t ex Italien och Mexico, så är den kyrkliga ceremonin endast ett kristligt välsignande av ens äktenskap, man ber Gud vaka över ens union. För att faktiskt vara gifta måste man ha borgerlig ceremoni först. Man kan ju se det som att kyrka och stat ännu inte i Sverige på riktigt är separerade så länge vi har det som vi har i Sverige. Om man genomförde samma förändring i Sverige: Hade den tradionella biten ändå övervägt eller hade det känts som ett för "kristligt inslag" med kyrklig välsignelse och hade många då valt bort kyrkan? Blir nyfiken hur ni tänker:)

Spelar ingen roll om man är döpt eller inte. du är fortfarande infödd i en religion....Sen är det upp till var och en om man vill gå i kyrkan och följa nu vad det är man ska följa. Jag är döpt och konfirmerad men konfirmationen var för att det är tradition :)