sex med 14-åring, rätt eller fel??
När jag var 14 träffade jag en kille på nätet. Han var 25. Jag var deprimerad på den tiden, hade mycket problem med ångest och kände mig helt oälskad av allt och alla. Olyckligt kär var jag också förstås. Plötsligt fanns det någon som brydde sig om mig, och denne någon råkade dessutom vara kille och äldre vilket var väldigt spännande. Instinktivt tyckte jag inte om honom, men det spelade liksom ingen roll för han fick mig att känna mig betydelsefull, som om jag var värd någonting. Efter att vi chattat med varandra ett tag, bytte vi telefonnummer och han började ringa till mig. Jag berättade för kompisar i skolan om den här killen, och de tyckte det var jättehäftigt och plötsligt fick jag mer uppmärksamhet och fick känna att jag var "någon" även i skolan. Så när han ville träffas tvekade jag knappt utan gick med på det. Vi sågs på ett kafé, tog en fika ihop. Det dröjde inte länge förrän han kysste mig. Jag tyckte inte om det, men kunde liksom inte säga ifrån ändå. Mina känslor gentemot killen spelade ingen roll, relationen hade gett mig så mycket positivt att jag struntade helt i hur fel allting kändes. Vi gjorde inte mycket mer än hånglade den där första gången vi träffades. Nästa gång vi sågs hade jag fyllt 15 och blivit "lovlig". Han ville ha sex, det ville jag egentligen inte men jag kände att jag måste. Och så förlorade jag min oskuld. Vi blev tillsammans efter detta. Han ville göra saker som jag inte ville, en del ställde jag upp på, men en del vågade jag neka efter att jag lärt känna killen bättre. Mitt i allt detta skrek min magkänsla, mina känslor och mitt förnuft åt mig att detta var fel, jag måste ta mig ur detta. Men jag var för rädd, för omogen för att våga lyssna. Till viss del får jag kanske skylla mig själv, men samtidigt var det han som var den vuxna av oss. Och trots att jag var byxmyndig var jag långt ifrån redo för ett förhållande med en 25-åring.