Dejli skrev 2012-04-24 13:51:18 följande:
Men grejen är ju att du kan aldrig veta hur det blir. Det har funkat bra för er, men jag vet nog faktiskt ingen som kunnat leva precis som innan (det har i sig inte varit ett problem, men livet har blivit annorlunda). Om man har inställningen att allt måste vara som innan ska man nog inte skaffa barn, och då är ju det ett ansvarsfullt sätt att tänka, att man inte vill ha barn.
Har man barn måste man anpassa sig efter dem. De har inte valt att komma till världen, och att växa upp och känna att man varit en belastning och begränsning för sina föräldrar är det inga barn som förtjänar. Tyvärr vet jag några sådana barn, där föräldrarna skaffade barn för att det "hörde till" och sedam levde som innan, med barnvakter var och varannan dag för att de skulle få tid för sig själva. Självklart måste föräldrar få egen tid då och då, men att leva helt på sina egna villkor - det funkar inte.
Det KAN funka att leva som innan, om man ser till det vardagliga livet, men jag skulle nog vilja säga att det är snudd på ohälsosamt att fortsätta leva som innan. Man har ett nytt liv att ta hand om, och inser man inte att det med stor sannolikhet innebär en stor förändring både mentalt och rent praktiskt, då ska man nog inte ha barn. Du tar ju faktiskt själv upp flera exempel på saker ni inte kan göra heller. De är inte viktiga för er, så det bekommer er inte, men för någon annan kanske det är just de sakerna som är viktiga.
Jag hävdar fortfarande att det beror så otroligt mycket på personerna i fråga och hur de levde innan de fick barn. Alla tar inte sovmorgon, alla går inte på krogen, alla reser inte bort titt som tätt, alla har inte jobb som inte går att ha kvar när man får barn. Därför menar jag att det inte stämmer att säga att man inte kan leva som innan med barn, för alla lever så olika.
Ja, det har funkat för oss och jag skrev också att det inte är så för alla, utan att jag menade bara på att man inte kan dra alla föräldrar över en kam och säga att det inte funkar för någon alls. Jag vet flera som kunnat fortsätta leva i stort sett likadant som före de fick barn. Jag tycker inte att det är ohälsosamt alls, men det beror ju väldigt mycket på hur man levde innan man fick barn. Jag skrev inte någonstans att det innebar att ha barnvakt hela tiden, utan jag menade mer på att vi gör samma saker som innan vi fick barn, dock anpassat till barn numera eller så är det såna saker som går utmärkt att göra precis likadant med barn. Ja, självklart händer det att vi har barnvakt och gör saker själva, men jag skrev inte någonstans att vi inte praktiskt eller mentalt ställt om oss till att ha barn och vara föräldrar, även om du nu verkar tro det.
Vi har dessutom en dotter med medfött hjärtfel och det har gjort att våra liv förändrats med alla operationer och sjukhusbesök, men jag räknade inte in de sakerna när jag skrev, för långt ifrån alla får barn med sjukdomar eller handikapp (även om det såklart alltid är en risk). Jag räknade mer vardagen. Vår vårdag har inte förändrats speciellt mkt alls sedan vi fick barn. Vi tvättar en maskin extra när vi tvättar, lagar en portion extra mat och ibland ser vi en barnfilm istället för en vuxenfilm på lördagkväll osv. Ja, självklart är det inte exakt samma som innan alltid, precis som jag skrev, men det är inte några jätteförändringar som skett alls i vardagslivet, som vissa vill få det till att det alltid är när man får barn.
Och återigen, jag menar inte att det är så för alla, för det går inte jämföra en familj med en annan. Alla lever vi olika, prioriterar olika och vill olika saker. Därmed går det inte heller säga att det måste bli på ett visst sätt när man får barn, att säga att det är BS att livet inte kan vara lika som innan man fick barn.
Och jag menade inte att det är något fel med att inte vilja ha barn och jag tror verkligen inte att alla är "gjorda" för att ha barn heller. Som jag skrev, huvudsaken är väl att man själv känner att man gjort rätt val här i livet.