Livet är en dans på rosor - akta dig för taggarna bara

då vill jag gnälla av mig för just nu är jag arg, sårad och ledsen för, kanske för en annan, en småsak... 

jag får fan nästan aldrig sex, eller något annat liknande av min karl, jag försöker bjuda in han, locka lite, men 9 av 10 ggr  tackar han nej, visst. men så har han, under våra 6 år, runkat framför porr varje kväll, i princip. så det är väl inte så konstigt då att han inte vill ha mig då när han har datorn eller??!

och igår, efter en tid av osämja, så bad han mig om oralsex. visst tänkte jag glatt, är väl roligt. :) och imorse så bad jag honom att vi kan väl mysa lite ikväll. men så när kvällen kom så har han ett sår på förhuden. hmmm. I WONDER WHY?!?! *ironin flödar* ja då hade han i princip direkt efteråt, igår, gjort det själv.. IGEN!! jag blir så förbannad och sårad, för vad är det för jävla mening att göra något för han när han dels sällan ger mig nåt, fast han säger att han ska, och dels ändå gör det själv. jag har blivit SVARTSJUK.. på hans DATOR! 

jag har varit ledsen över detta länge, och försökt hitta orsaker, "han är säkert homosexuell.. ev. bisexuell"... "han kanske har kastrerat sig?" "han är otrogen" (risken är obefintlig ) etc, för jag kan inte tänka att det är fel på MIG. för då tror jag jag går under. jag anser att sex är ett sätt att visa sin innerliga kärlek på,  jag älskar denna man så oerhört, därför gör det så ont, att han inte vill ha sex (på NÅT vis) med mej, för att visa sin kärlek.  jag håller på att ge upp... tack för gnälltråden.. behövde det.. 

skickar en styrketanke till er andra som oxå har problem. 

nu måste jag få gnälla igen! 

jag håller på att bli tokig!

jag har en svägerska som är två år yngre än mig, vi kom riktigt bra överens och jag fann en bra vän i henne. men så for vi utomlands tillsammans.. och då fick ja lära känna den riktiga personen.. hon ifrågasätter ALLT! hon ifrågasätter MIG SOM PERSSON tamme tusan! och jag håller på att knäckas! ex om jag sagt "röd är min favoritfärg.. och så dagen efter säger jag. blå är (oxå) min favoritfärg. då blir det  "jaha? igår sa du då att röd var din favoritfärg" så är det JÄMT! jag törs inte ens prata eller komma med en åsikt, för varje gång jag gör det, så vrider hon på det så jag har fel! man FÅR faktiskt ändra sig i sin åsikt har jag fått lära mig!

nu efter utlandsresan har jag försökt hålla mig borta från henne, tagit en "paus".. och nu så föreslår hon och min bror en skotertur med tältning och fiske. visst. :) lät väl kul :) men så idag så ändra dom till skidor. jag HATAR skidor.. och jag skrev det. så skrev hon att jag ska sluta tönta mig, att jag är lat och att jag orka ju "tantgympan" jag är på.. tack för den... och så säger jag att jag ska tänka på saken, om jag vill följa eller inte. ja då börjar hon igen! "konstigt, när det var skoter, ja då ska du följa, men när det bli skidor då måste du tänka på saken?" eh.. vad är konstigt med det? jag sa ju att jag hatar skidor...  och så gör hon JÄMT! jag blir nedtryckt och törs inte yttra mig om nåt i närheten av henne, för då kommer hon med någon kommentar som jag inte kan svara på.. dessutom är jag konflikträdd så jag törs inte säga ifrån... 

ja vill ba grin!

  

och nu säger hon det är mindre än 4 km... ojoj.. jag blir tokig på denna kvinna.. men om det verkligen stämmer.. så går det nog bra och jag kan börja se fram emot turen

nu måste jag gnälla.. igen! men jag är så ledsen.. 

allt börja i princip när ja blev ihop med min karl.. jag började få urinvägsinfektioner och sånt.. gick till läkaren om och om igen, fick kurer på kurer, men uvi:n kom tillbaka hela tiden. efter 3 år av konstant uvi så for jag till en barnmorska/gynekolog, för att kolla om det var nåt hon kunde göra. hon skickade mig på en cytoskopi (kameraundersökning i urinrör) och dom konstaterade att jag hade en svår blåskatarr. hela urinblåsan var inflammerad... fick en månad (eller var det 3?) av antibiotika och det försvann! :)) detta var för.. 3 år sen kanske? 

tja.. lycka varar ju aldrig tydligen, så sen dess har jag ibland småkänningar.. och när jag får dom då om jag går på toa så kan jag ha outhärdligt ont tills jag har druckit i mig 2 liter vatten, så det försvinner...

nu är en av gångerna.. fast måste säga att den här gången var det lindrigare...

jag känner bara att jag ORKAR inte helt enkelt! och jag kan inget göra, jag torkar mig "rätt" efter toabesök, att kissa efter sex hjälper inte, att byta trosor varje dag (ibland 2!) räcker inte... jag vet inte vad jag ska göra, och det TÄR på mig! ska jag måsta leva med detta i resten av mitt liv?! jag är ju för fasen bara 20! (dock en ålder så detta är vanligt)

går ssk-programmet och läst om att oftast är UVI orsakat av bakterier från tarmen, men ibland kan streptokocker (eller stafylokocker.. nån av dom) vara orsaken, och då kan det dels vara svårare att få bort det, samt att risken är stor att bakterien kan bli resistent.. men de känns som att om det var det, skulle dom sagt nåt.. men i o f s så är sjukan i min kommun inte den bästa kan jag ju säga.. -.- 

ville bara gnälla av mig... underbar sida detta... :' )