Inlägg från: Aniara4 |Visa alla inlägg
  • Aniara4

    Ingång i kyrkan!!!?????

    Den mycket gamla svenska traditionen är att brudparet går in tillsammans, som två självständiga individer som gifter sig av egen fri vilja. På senare år har det börjat bli vanligare att man gör på det anglosaxiska/katolska viset att brudens far leder in henne i kyrkan och överlämnar henne till mannen, men de flesta präster är starkt emot det eftersom symboliken är väldigt unken. Jag har själv svårt att förstå varför man vill spela upp ett skådespel som i grunden bygger på att den omyndiga kvinnan överlämnas från en manlig förmyndare till en annan. (Nu kommer några att säga "men det är inte vad det betyder för mig", men sorry, det är exakt vad själva handlingen förmedlar oavsett om man vill tycka att det betyder nåt annat.)

    En variant som jag tycker är fin (om kyrkan är byggd på ett sådant sätt att det funkar) är att brudparet kommer in från varsitt håll och möts på mitten, för att sedan gå ut tillsammans. Det kan ju vara ett fint alternativ om man vill överraska varann med hur fina man är men ändå ha en schysst symbolik.

    Men annars är det ett minst lika starkt ögonblick om man möts vid kyrkporten (där mannen enligt svensk tradition väntar med brudbuketten). Då blir det dessutom ett privat ögonblick att dela utan att en massa människor tittar på.

    Och jag som liksom många andra valde att ha fotograferingen innan kyrkan kan vittna om att även det ögonblick när bilen svängde upp och jag såg mannen nervöst stå och vänta med sin stiliga kostym och brudbuketten i handen var ganska minnesvärt.

  • Aniara4
    AnnC81 skrev 2011-11-02 11:22:07 följande:
    Det behöver inte symbolisera något annat än vad man själv känner
    21 maj 2011
    Man kan inte bestämma hur andra ska uppfatta en symbol eller symbolhandling. Om jag tatuerar in ett solkors och bestämt hävdar att för mig betyder det bara fina saker, kommer ändå många andra att se ett hakkors och associera till mindre trevliga saker.

    Så man får räkna med att om man använder en viss symbolik kommer många att uppfatta att det symboliserar en viss sak oavsett om man själv väljer att tolka in någon helt annat.
  • Aniara4
    Annica2011 skrev 2011-11-02 11:34:53 följande:
    Något skådespeleri kan jag inte tycka att det blir som en negativ person här ovan så fint påpekar.
    Tack för den gliringen, men att jag har en negativ åsikt om en viss företeelse gör mig inte till en generellt negativ person. Och även om jag hade varit det så är det inget argument eftersom den här diskussionen inte handlar om mina personlighetsegenskaper utan om brudöverlämning. Så argumentera gärna i sakfrågan utan att dra in personomdömen, tack.
  • Aniara4

    Jo, och en sak till eftersom jag redan börjar se såna tendenser:

    Ingen försöker hindra någon annan från att göra som de vill på sitt bröllop. Jag lovar att inte dyka upp vid kyrkan och börja dra och slita i brudparet för att få dem att gå in som jag vill. Det är väl SJÄLVKLART att man får göra som man vill, med reservation för att det är prästen som ansvarar för gudstjänsten och om prästen inte kan stå för att man använder sån symbolik i gudstjänsten så är det prästens rätt att säga nej.

    Jag tycker brudöverlämning är unket, och jag har förklarat varför. Det kallas att uttrycka en åsikt. Att uttrycka en åsikt är inte samma sak som att försöka förbjuda någon annan att göra saker som jag själv inte tycker är trevliga.

    Att man får göra som man vill betyder inte heller att man kan kräva att alla ska tycka att det man gör är fint och vackert.

  • Aniara4
    AnnC81 skrev 2011-11-02 12:08:42 följande:
    Självklart kan man inte bestämma hur andra ska uppfatta något, jag menade mer symboliken för en själv och vad som känns rätt för en själv, för det tycker iaf jag känns viktigast en såndan dag. Förstår inte varför man ska bry sig om nu någon annan skulle uppfatta det som något negativt, eller varför man skulle behöva rätta sig efter vad någon annan eventuellt skulle tycka?
    21 maj 2011
    Som sagt, man får självklart göra som man vill (så länge prästen tycker det är ok), men det är bra att vara medveten om hur det kan uppfattas av andra.
  • Aniara4
    AnnC81 skrev 2011-11-02 13:16:44 följande:
    Absolut!
    En rent nyfiken fråga, ta inte illa upp...
    Om du var på en väns bröllop där brudparet valt att bruden går fram med sin pappa, hur skulle du som gäst känna då? Skulle du sitta där och reta dig på symboliken som du tolkar, eller skulle du tycka det kändes helt ok och tycka det är fint ändå och vara glad för din väns skull, för att de har valt att ha det så?
    Jag var på ett sånt bröllop för ett tag sedan. Och nej, jag tyckte inte det var fint, även om det var lite mer begripligt eftersom brudparet inte är svenska utan kommer från två olika kulturer där man gör så. Jag hade mycket hellre sett dem komma in tillsammans, som det jättefina och starka par de är.

    Däremot sa jag självklart ingenting om det till brudparet, utan log och gratulerade och var såklart glad för deras skull. Det fanns ju så mycket annat som var fint, inte minst det faktum att de fick varandra till slut (det var en del krångel innan de fick gifta sig).
  • Aniara4
    Aleta skrev 2011-11-03 08:11:46 följande:
    Det kan vara bra att veta hur pass starkt många känner inför detta fenomen. Då vet man åtminstone vad man ger sig in på och vad somliga kommer att tycka att man representerar.

    Att man skiter i vad andra tycker är upp till en själv, men det finns många som aldrig har funderat över betydelsen och att inte få veta detta förrän efter bröllopet vore synd. Jag själv skulle vill veta vad mina val innebär så att jag kan ta informerade beslut.

    Tänk vilken mardröm att ha haft brudöverlämning och i efterhand inse och hålla med om betydelsen. Då skulle ju minnet av ens bröllopsdag få en smutsfläck i kanten. 

    Det finns många tjejer som har ändrat sig här på BT när de har fått veta innebörden (för många) och valt att istället gå in tillsammans. Jag tror också att när många rannsakar sig själva och inser att överlämningsbilden till stor del kommer från filmer som inte är svenska och att man faktiskt aldrig har sett ett svenskt bröllop så börjar man ifrågasätta  varifrån man får sina influenser och att det är något speciellt att ha unika traditioner sett ur ett globalt perspektiv.
    Just därför tycker jag det är viktigt att den här diskussionen kommer upp då och då. De flesta har nog sett fler bröllop på film än i verkligheten, och tror därför att de amerikanska traditionerna är så man gör även i Sverige.  Därför kanske man aldrig har reflekterat över vad brudöverlämning står för utan tror helt enkelt att det är så det ska vara. Då är det bra att få veta att det för många är en mycket kontroversiell symbolik och något som knappt förekommit alls i Sverige förrän på senare år.

    Jag tyckte också det var otroligt synd att kronprinsessan valde brudöverlämning, eftersom det självklart skulle spä på trenden. Å andra sidan finns det väl just i hennes fall en poäng med det eftersom hon faktiskt är den enda i hela Sverige som inte har laglig rätt att gifta sig med vem hon vill utan faktiskt är tvungen att ha både pappas och regeringens tillstånd. Så hon är ju de facto inte en fri och självständig individ, som vi andra har turen att vara. Vi behöver inte ens gifta oss med någon av den sanna lutherska läran.

    Så allra mest korrekt hade det väl varit om hon gått in med kungen på ena sidan och Reinfeldt på den andra, för att visa att de båda nådigast gett sitt tillstånd till äktenskapet.
  • Aniara4

    Men alltså, jag måste säga att efter alla gånger denna diskussion kommit upp har jag fortfarande inte hört ett begripligt, logiskt argument för varför man vill ha brudöverlämning. De anledningar som ges brukar vara att "det är fint" (men man kan inte precisera exakt vad det är som är fint), eller  att man står så nära sin pappa och vill visa hur viktig han är. Jag tycker det är lite konstigt. Inte att man står nära sin pappa, men eftersom nu jämställdheten inte har kommit så långt som vi tror så brukar det ju i de allra flesta fall vara mamman som står närmast sina barn. Ändå är det extremt sällsynt att någon vill gå in med sin mamma. Och det är heller aldrig brudgummen som vill manifestera hur nära han står någon av sina föräldrar. Om det verkligen var en så personlig och unik handling för att just den här bruden stod så nära just sin pappa, så borde det väl lika ofta (eller åtminstone nån gång ibland) hända att bruden stod så nära sin mamma, eller att brudgummen stod så nära sin pappa eller sin mamma. Men nej, det bara råkar slumpa sig så att en massa kvinnor anser sig stå så nära just sin pappa att just han måste ges en framträdande roll när de ska gifta sig. Och det bara råkar sammanfalla med den historiska bakgrunden att kvinnor inte var myndiga utan att just pappan hade ansvar för dem tills ansvaret övergick till deras make. Är inte det en väldigt märklig slump om detta skulle inträffa utan att någon blev påverkad på något sätt av större strukturer i samhället?

    Mina föräldrar är viktiga för mig, och min mans föräldrar är viktiga för honom. Det framgick på bröllopet. Våra föräldrar (och syskon) satt på första raden i kyrkan, de var de första som gratulerade oss och vi blev fotograferade tillsammans med dem på kyrktrappen. Under middagen satt de närmast oss vid honnörsbordet, och om min pappa hade varit med hade han suttit på min högra sida.

    Men själva vigselakten handlade om mig och min man, och den var de åskådare till och inget annat. Jag står jättenära min mamma, men jag är inte hennes att överlämna till någon annan.

  • Aniara4
    AnnC81 skrev 2011-11-03 10:08:40 följande:

    Och varför är det just i kyrkan som detta inte skulle vara ok, men ok i samband med en privat, borgerlig ceremoni? Gäller inte det här med jämställdheten då? 


    Därför att en kyrklig vigsel är en gudstjänst. Och kyrkan har vissa värderingar, som ska speglas i dess gudstjänster. Likaså har prästen värderingar och övertygelser, och "contrary to popular belief" är det prästen som utformar vigselgudstjänsten och vad den ska innehålla (även om brudparet naturligtvis får uttrycka önskemål i mycket stor omfattning), och prästen måste naturligtvis kunna stå för sin gudstjänst inför Gud, inför kyrkan och inför sig själv och sin övertygelse. Såvitt jag förstår är det mycket få präster som egentligen tycker brudöverlämning är ok, eftersom det strider mot kyrkans syn på äktenskap, däremot är det tydligen en hel del som viker ner sig för påstridiga brudar (som i Aletas exempel), vilket jag kan tycka är lite synd.

    En borgerlig vigsel sker inte i ett sådant starkt ideologiskt sammanhang, så där får man göra mycket mer som man vill.
  • Aniara4
    MalinÄlskarAndreas91 skrev 2011-11-04 06:31:59 följande:
    När min moster gifte sig så var det min morfar som lämnade över henne och hennes dåvarande man stod framme och väntade på henne. Jag tyckte det var så fiiint och så vill jag med ha det.
    Och jag har fortfarande aldrig hört någon förklara exakt vad det är som är fint? Snälla, förklara, för jag förstår inte!
Svar på tråden Ingång i kyrkan!!!?????