Höll ni eget "tal" för varann i kyrkan eller upprepade ni er efter prästen?

Vi valde att memorera (NN jag vill älska dig dela glädje och sorg med dig och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt), och sen säga det utan prästhjälp. Det kändes bättre för oss, det rör sig om att lära sig 20 ord.

Vi kände oss också trygga med att skulle vi få en total minnesbläcka så står prästen 1 m bort och kan hjälpa men det behövdes inte och vi är väldigt nöjda.

Det enda som blev tok var att min make blev lite het på gröten så prästen hann inte prata färdigt innan han började. Men det var inget som nån mer än jag och prästen märkte :P.