Så sköter vi hushållsekonomin

Nudax:

Förstår hur du resonerar MEN om den ena eller andra blir långtidsarbetslös, eller om era enskilda ekonomiska förutsättningar förändras drastiskt på något annat sätt. Hur gör ni då?

Jag skulle tycka det kändes konstigt att helt plötsligt bli beroende av den andra om jag var van vid att ekonomin var helt delad. Vi baserar vår ekonomi på att saker kan hända och tycker att det ingår i nöd och lust. Sedan har vi inställningen att pengar kommer och går, ibland har man mer ibland mindre. Naturligtvis sparar vi undan pengar för en regnig dag.

Nudax:

Hur gör ni om han vill gå ut och äta ofta och du inte känner att du har råd? Eller överhuvudtaget med gemensamma aktiviteter som kostar pengar?

Vi betalar in lika mkt på ett gemensamt konto där alla bokostnader och räkningar betalas från. Han betalar mycket av maten som vi köper och de allra flesta utsvävningarna som vi gör(typ som igår när vi var på restaurant och brände ett par tusenlappar). Han tjänar rätt mkt mer än mig. Jag betalar alla kostnader som rör bilen då den står på mig.
Vi försöker vara överens om stora inköp och om vi om någon anledning vill köpa en väska eller en jacka för mer än 4-5000 så ska det diskuteras. Alla pengarna som hushållet tjänar är våra gemensamma, men vi har egna konton och inte någon direkt insyn i varandras dagliga ekonomi.

Det fungerar fint för oss!

Sofi:

Men då har ni ju planer på att skaffa gemensam ekonomi. Varför isåfall om ni tycker det funkar lika bra med delad?

Vi har en blandning mellan delad och gemensam ekonomi.

Min blivade ägde huset vi nu bor i innan vi träffades och lånet står på honom.

Då han tjärnar mer än vad jag gör varje månad så tycker jag inte att det är rättvist att man delar allt rakt av.

Det skulle betyda att mina pengar skulle vara slut efter att räkningar var betalda.

Vi har gjort så att vi har våra egna privatkonton sedan sätter jag över en summa till honom varje månad som går till de gemensama räkningarna.

Sedan sparar vi alla kvittorna när vi handlar mat och i slutet av varje månad går vi igenom det tillsammans och den som handlat för mer får pengar så att det blir rättvist.

Vi har haft stora diskutioner  när de gäller pengar vilket höll på att göra så vi gick skilda vägar.

Jag är en spara och min sambo en slösa vilket skulle göra att det skulle bli bråk hemma om vi satte in allt på ett konto och man sen ick locka som man ville.

Men när vi tex äter ute eller hittar på andra aktiviteter så betala den ena eller den andra då är det inte så viktigt.

Så har vi lagt upp det.. Rätt eller fel det är frågan men det passar för oss i nuläget.
Hur det blir när vi gift oss och eventuellt skaffar gemensamt barn får vi se då (min sambo har en dotter på år sen tidigare)

Jag klarar mig på mina pengar och han klarar sig på sina så vi behöver inte plocka av varandras =)

Allt mitt är ditt och allt ditt är mitt.. :) Vii ser allt som gemensamt men sätter in en lagom summa på våra egna konton varje månad med vad vi tyckervi har råd och lust med att slösa på onödiga saker som bio, fika osv samt utgifter vi kommer ha den månaden som bensin, skolböcker, busskort ex.Men vill någon köpa något dyrare, eller får slut på pengar, är det bara att gå in och plocka pengar från vårt spar MEN är det större inköp på flera tusen brukar vi nämna det för varandra innan vi handlar. Kanske den andre vet något som gör att vi borde vänta till nästa lön eller kanske vet vart vi kan köpa en bättre eller billigare. Men att vi har gemensam ekonomi betyder inte, som många verkar tro, att vi måste be om tillåtelse för att köpa saker...