Hur mycket vågar man dricka?

Jag skulle nog hålla mig rätt så måttlig på min bröllopsfest. Salongsberusad helt okej men inte så att man vinglar eller säger dumheter som man kan komma att ångra sen. Man vill ju kunna delta i diskussioner och samtal och faktiskt kunna bidra med något å inte bara svälla en massa trams. För min del skulle jag nog hålla mig till det man får till maten plus några öl eller glas vin efteråt. Hur mycket vin man häller i glasen beror ju helt på vad det är för sorts glas du har. Normalt sett så är ju ett glas vin ca 2dl. Man räknar ju 4-5glas på en flaska vin (0,75l). Jag kan hålla med om att det inte är så himla kul att gå på krogen eller andra fester nykter där alla andra är fulla. Inte för att jag inte kan ha kul utan att dricka utan för att det är rätt tråkigt att umgås med fulla människor när man själv är nykter. Sen skulle väl folk inte dricka alkohol över huvud taget om det inte var så att det gav en skön känsla. Då kan man ju liksom lika gärna dricka mineralvatten. Dricker ju själv alkoholfritt nu när jag är gravid och det är ju inte röjfesterna eller krogen jag saknar utan att få ta ett glas vin till maten ibland. Eller en öl till grillen. Men absolut saknar jag alkoholen. Gör det mig till alkoholist då eller? Inte vet jag...

Jag hör till dem som tycker att ett bröllop ska vara städat. De där som spårar ur och blir fulla, är enligt min uppfattning  sådana som har problem med sin alkoholkonsumtion, vare sig de vill erkänna det eller inte. Och vare sig vi pratar om brud, brudgum eller andra gäster. Jag tror faktiskt att ts tror att hon dricker mer än hon borde, eftersom hon oroar sig över vad de ska säga om hon dricker som hon själv vill. Jag vill inte komma med pekpinnar, men kanske hon ändå dricker mer än vad som är bra för henne själv ändå, just eftersom hon funderar över vad de ska säga? 

Trivia,  polaren när hon var gravid   ville bara ha  vodka eller dåligt hembränt,  enda hon verkligen ville ha.  Hon hittade vodka essens och blandade ut med vatten för att still gravidhungren.

Det finns alkohol fri öl som får dricka som  gravid. 

Okej...ja sånna begär har ju inte jag.
Ja jag vet att det finns alkoholfri öl och öven vin. Men har än så länge bara hittat en öl som faktiskt smakar gott och alkoholfria vinet smakar osötad saft. Så då kan jag lika gärna dricka vatten.

Ja om man är orolig för vad folk ska tycka så kanske man ska ta sig en funderare...dricker man lagom så är det sällan någon som misstycker...

Ja för har man börjat funderar OM man dricker för mycket så ligger det ju något mer bakom.

Man brukar ju inte få en sådan tanke om är som jag och dricker 4- 10 glas öl eller vin om året. 

Wow, här var det ord och inga visor när det gäller alkoholen.
Håller till viss del med Kattpoet. Har en far som haft problem med just detta ämne tidvis i yngre år.  Och sen har jag jobbat i en bar under ett års tid många år sen. Efter den perioden slutade jag festa så nu händer det kanske en gång i månaden att jag tar ett glas med vänner, that's it.
Man KAN ha roligt utan alkohol. Tror bara att människor har vant sig vid en social status att man inte får slappna av på samma sätt man gör med alkohol, utan att ha druckit alkoholen.

Dock under dessa tillställningar som bröllopsfest så håller jag med resterande. Det är tacky om bruden eller brudgummen eller någon annan blir dyngrak och jobbig pga ett okontrollerat beroende. Men att dricka för den sociala sakens skull och även för att festa till tycker jag e fullständigt okej på bröllop.
Dock kanske inte vissa tänker på att ibland kan en sådan  karatefylla ske pga stress & nervositet och att personen pga det glömt hålla koll på mängden av intaget. Ska man fortfarande tycka att det då är tacky och att personen har problem med alkoholen? Det har hänt någon jag känner...

Ni får se saker ur fler synvinklar helt enkelt.

Mina svärföräldrar är överklass londonbor (plus deras släkt) och min släkt är medelklass finnar som gillar öl. Inget att vara rädd för att det ska bli katastrof alls...... 
Om jag nu, gud förbjude, skulle bli plakat på våran framtida fest så skulle jag verkligen inte vilja ha det i samvetet att folk tycker jag är tacky för att det vart för mycket. Hur snällt är det om det skedde pga nervositet och inte alkoholism och folk sen dömer ut en genom att snacka och tycka såhär?

Inte konstigt att människor är livrädda för att göra bort sig.....

Jag skulle inte själv ha velat bli för berusad på vårt bröllop. Hellre dricka "för lite" än för mycket är mitt motto.
Klart att man fira på sitt bröllop men måste man dricka sig berusad för att fira?

Nog vill man komma ihåg sitt bröllop? Problemet som jag ser det är att på sin bröllopsdag är de allra flesta lite spända och de allra flesta är lite stressade veckorna innan och hur bra man än brukar klara alkohol så är det lätt hänt man inte klarar av de där "glasen som man kanske vill ta för att fira och för att slappna av" på samma sätt som man annars skulle klara av dom. Även om man brukar tåla ett visst antal glas så är det inte så säkert att man klarar samma antal på sin bröllopsdag.

En kväll med rejält festande kan man väl ta en annan gång? Om man får en möhippa kanske man kan fira av sig rejält då istället?