Vågar man klippa kort?

Det kommer alltid att växa ut igen. Om du är osäker kan du ju ta det i etapper. Gå till en hårfrisörska du har förtroende för.

sen att jag skulle göra det med fara för mitt liv är en annan sak... min kära mor skulle nog strypa mig om jag kom hem och hade kapat av mig allt, hon tycker att jag ska vara stolt över mitt långa hår, som hon är så avundsjuk på eftersom vi har så olika hårkvalitet, mitt är tjock och lockigt, hennes är jättetunt och rakt

Det är DITT hår och DITT liv. Bara en tanke... ;)

Jag ska själv klippa av mig mitt långa hår efter bröllopet. Jag vill ha långt, fint hår en sista gång innan jag äääääntligen får en mera vuxen frisyr.

Tänka noga igenom vad du vill och gå gärna till en frisör som du konsulterar lite med. De brukar ha bra koll på vad som passar en och så. Fundera sedan lite vidare. Som någon annan sade, det växer ju alltid ut igen. Jag hade långt hår och klippte superkort när jag var 11år. Tyvärr missförstod frisören och jag såg inte klok ut i håret till mitt runda ansikte. Det förstörde mitt självförtroende och liv i flera år men nu har jag så klart repat mig.

Vill inte skrämma upp dig. Det blir säkert jättesnyggt. Go for it.

Jag hade inte klippt av det.Jag klippte av mitt långa hår i åttan och en gång som vuxen och ångrade mig grymt.Jag kände mig inte som mig själv utan allt hår.Kommer nog vara som min farmor som hade längt hår när hon var 90,visserligen tunt och uppsatt men långt!

Hej Fluffigt Hår,

Jag tycker du kan klippa det axellångt och färga det i nå´n snygg färg med lite läckra slingor i, då har du ju både kortare,kvinnligt, men fortfarnade lite längd, om du skulle ångra dig......

Jag vågade! Det är så skönt att slippa allt vad balsam, tuvor och försiktigt borstande heter!
Men - notera - jag har ångrat mig. Inte så mycket att jag grämer mig och har "ågren" utan så pass mycket att jag bestämt mig för att spara ut håret igen.
Däremot ångrar jag inte att jag gjorde det - det var ett steg jag var tvungen att ta. Helt plötsligt en dag insåg jag att jag inte ville vara frågande en dag till och jag ville inte vara en som bara hade långt hår för att jag var för feg för att testa.

Min mamma var jätteavundssjuk på mitt långa, tjocka, glansiga hår men hon tycker att jag ser självsäker, vacker och tuff ut i kort hår.

Äh, vad jag svamlar.

Hade jag varit som du så hade jag nog klippt lite i taget för att undvika en "katastrof".
Det vill säga så att du hinner vänja dig vid tanken, att gå från långt till kort på en dag kan kännas väldigt konstigt.

Jag har själv långt hår som går ner till midjan ungefär och jag skulle nog inte kunna tänka mig att kapa av allt rätt upp och ner, speciellt då man sparat det så länge.
Så ta en ordentlig funderar på hur du vill göra, speciellt som du har fått spara länge till långt hår. Har det gått på ett "kick" så är det ju inga problem, då växer det ju ut fort.

Lycka till!
Jema

Jag sparar till långt hår för bröllopets skull. Längtar tills jag får klippa av det igen. Jag brukar inte ha jättekort, men mycket uppklippt och flikigt. Ruffsigt. Lättskött. Det är långa håret tar alldeles för lång tid för mig...

Har du kollat med en frisör om de tror du kan passa i kort hår? de brukar vara bra på att se sånt! Gå till nån du har förtroende för.

Jag har haft kort i omgångar, just nu långt.

Jag känner mig mest "jag" långhårig, och tycker kort hår kräver mer skötsel. Konstiga spret som måste tas om hand på morgonen. Mer produkter, gel och spray. Gå till frissan oftare. Främsta nackdelen med långt är att man måste rensa avloppet i duschen oftare.

Men att klippa kort plötsligt är kul. Jag färgade samtidigt och folk kände inte igen mig.