Bröllopet inställt

Starka modiga, kloka du! jag blir helt stolt över dig, det är så strongt av dig att ställa in och erkänna för dig själv att det faktiskt inte fungerar.. du är en fantastisk mamma som går nu, ingen klandrar dig för att du ville försöka, det är det här som verkligen visar att du och barnen går först! allting kommer att lösa sig, och det till det mycket bättre! givetvis kommer det att bli tufft, men oftast är det vägen till insikt som är hårdast, nu vet du vad du vill och måste göra, resten kommer av sig självt! du får mer än gärna inboxa öig om du vill ha ett anonymt bollplank!

Du har verkligen fattat rätt beslut.. jag vet att det är svårt, men du gör detta för dig själv och för dina barn. Du ska absolut inte stanna hos någon som inte behandlar dig eller dina barn bra.

Du ska ha en superduperstor kram för att du är så stark och modig. Det kommer att bli SÅ bra snart. :) 

Ta dig iväg från ditt karl så ska du se att din deprission också blir bätte, men kom ihåg att lämna en lapp att du och barnen har åkt på semster för att vila upp er och  att du ringer  på söndag, annars  kan du få problem i framtiden när det kommer  till vårdanden om dina och hans barn.

Ni ska veta att det snurrar i hjärnan.

Ena stunden sitter jag och tittar på lägenheter för att i nästa stund tveka och hoppas att han kanske ändrar sig. Vi kan ju ha det så bra ibland..........
Idag bor vi bra med hus på ett barnvänligt ställe, vi har bra ekonomi och livet flyter på.
Men hur blir det om jag flyttar? Jag får ta en mindre lägenhet för att ha råd, barnomsorgen blir knepig med mina konstiga arbetstider, hur klarar jag mig ekonomiskt, våra gemensamma barn kommer jag bara att få ha varannan vecka, vilket är en pina för mig?
Det är mycket som snurrar men jag vet någonstans där inne att det ordnar sig. Men jag måste bara ta steget, men tänk om jag ångrar mig?

Jag vill så mycket här i livet som kanske blir lättare med honom vid min sida, men jag vill ju inte vara med honom när han är ett pucko rent ut sagt. Jag vill läsa till ett annat yrke, vilket han inte stöttar mig med, jag vill ha hund vilket han inte vill, min depression är inget vi talar om trots att jag äter piller varje dag, men det är ju såååå synd om alla människor runt omkring som mår dåligt, och han hjälper alltid alla andra så att vi kommer i andra hand osv. Men vi i hans familj då, vi vill också ha lite omtanke? Tom hans pappa har sagt att han måste börja umgås med sin familj innan han förlorar den..........

Han frågade i förrgår om jag verkligen ville gifta mig med honom eller om jag bara vill gifta mig. Det kanske är så att jag är mer kär i tanken på att få gifta mig än med att det är med honom.....

Det kommer bli bättre om jag är själv va?????????

Det är väldigt jobbigt i början, mycket som ska fixas och man är självklart ovan att vara själv och ta hand om allting själv. Men tro mig, det är värt det! Du kan inte låta din son bli kallad dum i huvudet, visa att du är en bra mamma och lämna honom!

Du är rädd för att ångra dig, och det kan hända att du stundtals känner ånger och inte kommer ihåg hur illa det var, men i längden kommer du veta att det är rätt beslut. Läs igenom allt du skrivit och gör upp listor på vad han gör (skriv gärna datum också, det är bra att ha i ev utredningar...). Försök tänka att det är någon annan som skrivit det och tänk efter vad du skulle ge för råd till henne.

Lycka till!

Ja, du har svaret själv, det kommer bli bättre om du är själv.

Tänk motsatsen: Hur vet jag att han är den rätta? Svaret är då: "Det vet man." Det är inte vad du skulle svara, väl?

Om du inte vill gå för din skull, gå för ditt barns skull. Du har alla chanser i världen att få det bättre, gå den utbildning du vill och möjligheten att träffa någon som behandlar dig anständigt.

Som någon vis sa,  Hellre  helvetet  man är van vid än det okända himmelriket.

Det svårt att   åka, det svårt att gå MEN det är ju flera som har sett att ditt ex inte är intreserad att ha familj och det betyder inte att det blir varannan vecka vårdnad heller, du kan få mer tid till att börja med.

Flytta och tala om för hans  far ( karl verkar vettig) och din mor varför och sedan ser du till att allt mellan dig och ditt ex går mellan de två, det funkade för mig och jag fick mina möbler och saker utan problem.