Bröllopet inställt

*kram*

Separera och se hur det blir, folk ändrar sig inte om det  verkligen vill det och det känns inte som din  karl vill ändras  sig.

Du klarar dig, du har ju insett redan att detta funkar inte, nu gäller det bara att hitta ett hem åt dig och barnen så ni kan få egen tid. 

massor med kramar!!! jag har själv vart ihop med en sån kille, dock inga barn med i bilden. tyvärr så slutade det med att jag försökte ta mitt liv och skulle enlig all vetenskaplig forskning också ha lyckats. å jag var precis som du verkar vara stark som pansar innan. så snälla för din egen skull (OCH BARNEN) gå. du kommer hitta någon som är så mycket bättre jag lovar.
för mig tog det 2 år av terapi att bli stark igen. sen ett år som singel och nu står jag med den finaste kille en tjej kan hitta.
det finns en väg ut, lovar!!
Om du behöver pepp så kan du maila mig för jag vet PRECIS hur det känns som sagt.

*alla styrkekramar i hela universum*

Vad BRA att du ställt in! Du är värd mycket mycket bättre än så!! Du är jättemmodig och jättestark och du har gjort det enda rätta. Kram

Det kommer att bli bra, bara du lämnar honom nu. Varken du eller dina barn förtjänar sådan psykisk misshandel som han utsätter er för.

Jag har själv levt 9 år i ett misshandels-förhållande. Tro mig, det är inte värt det. Lämna honom medan du har styrka kvar till det. 

Kram.  

Jättebra att du har tagit steget och ställt in bröllopet! Du verkar vara väldigt medveten om att sättet han har haft mot dig och barnen verkligen INTE är ok. Och det viktigaste för dina barn (ffa den sonen som farit illa) är att du nu gör som du gör och visar dom att du står upp för både dig själv och dina barn. Du visar barnen att dom kan lita på att du skyddar dom.

Stort Lycka Till framöver!

Åh vad bra att du inser det! Min moster och mina kusiner hade samma problem, sedan började misshandeln och då var hon så nerbruten att hon inte ens övervägde att lämna honom. Så stå på dig innan det händer, en människa som gör så blir aldrig bättre sa de till min moster...

LÄMNA Han !!!! NU  du är värd någon mycket bättre OH dina barn !!!
Jag har själv varit i ett sådant förhållande , fast inga barn inblandade, du måste gå !det blir inte bättre han kommer inte ändra sig , o det är ditt ansvar  som mamma  att dina barn går först  o mår bra !!
  Man är starkare än man tror o dina barn gör dig ännu starkare !! .
  Massor av styrke kramar tilll dig  Detta fixar du !!!!!!
 

Jag har varit i samma situation, vi bodde dock inte ihop så mina barn drabbades kanske inte lika hårt. Men han tog min tid från mina barn och var tjurig och elak mot dem när de sågs. Så avudsjuk på dem. Inte snäll mot mig heller f.ö. Jag var också en stark självständig person innan jag träffade honom. Nu 5 år senare finnas han kvar som ett hemskt minne. Jag ska nu gifta mig med en underbar, barnkär man. I förrgår natt drömde jag en mardröm om honom relaterat till min dotter. Så bra att du lämnar honom!!!!!

Du har fattat det modigaste av beslut och det du gör nu är bland det tuffaste du kommer att göra i ditt liv. Du vet ju så väl själv att gränsen är nådd. Men vem stöttar dig nu i den här processen? Jag tror du behöver uppbackning och stöd framöver -för som du säger, "hur blir allt nu?" Det är svårt och tungt och ensamt-även om man vet att man gjrode rätt. Har du någon du kan tala med? Hur ser ditt nätverk ut?

Att prata med en läkare som kan koppla dig till en samtalskontakt, tror jag är väldigt vettigt i de här lägena.

En stor kram till dig.

Tack för allt, alla!!!!!!!!!!!!!!!

Jag behöver verkligen få läsa allt det här, det har runnit ut i sanden så många gånger förr och jag vill inte att det gör det denna gång också, men det är ju så lätt att stanna kvar.
Har precis pratat med mamma................... Hon blev lite smått chockad, hon trodde han hade ändrat sig..... Han är så snäll och go när det är andra i närheten och för andras barn. Hon tyckte jag skulle komma till henne en vecka, bara sticka ta alla barnen med mig och stänga av telefonen......
Jag behöver verkligen er som pushar mig i rätt riktning nu................Lider av depression sedan ett par år tillbaka, fick då prata med någon men tyvärr ger det inte mig något eftersom jag tyvärr sluter mig som en mussla, vill inte att andra får veta hur det igentligen är bakom de stängda dörrarna.