• Miriam

    Ni som fått/gått tillbaka till exet...

    Hur gick det till?
    Vad hände innan/under/efter?
    Vad är bra/dåligt, hur ska man inte göra/säga osv?

    Jag VET att jag inte ska hoppas på att han kommer tillbaka, men eftersom en j-a massa människor säger att "du ska få se att han kommer krypandes" så måste ju folk ha erfarenheter att basera det på.

    Min älskade sedan 11½ år har alltså lämnat mig för att "han vill vara ensam" och "inte kan leva med någon han inte älskar".
    Jag gör mitt bästa för att inte kontakta honom överhuvudtaget, men han tar heller inte tag i saker och ting, smiter bara till jobbet. Nu ska han vara bortrest i tio dagar och inget är klart med hus osv. :(

    Läste ett ordspråk som lydde såhär:
    "Det är saknaden som lär oss att älska, det lär vi oss redan när vår mor lägger ner oss i vaggan och går. Det vi tar för givet känner vi ingen kärlek till."
    Kanske är det så...

    /Miriam *fortfarande förkrossad*

  • Svar på tråden Ni som fått/gått tillbaka till exet...
  • Miriam

    Han säger ju att hans känslor gått upp och ner och att han blundat för "nerstunderna".
    Nej, jag vill inte ha tillbaka förhållandet som det var den senaste tiden, men eftersom vi båda är medvetna om vilka förändringar som behövs för att det inte ska vara så finns ju förutsättningarna.

    Han orkar inte ge det en chans, säger att "ingen av oss hade mått bra av det som det ser ut nu" och genast tänds ju ett litet mikro-hopp "men kanske sen?"

    Stan är inte stor och "marknaden" därefter och jag tvivlar starkt på att någon av oss kommer att flytta.
    Vi HAR faktiskt varit väldigt lyckliga under de övriga elva åren och det har bara varit ekonomin som har bromsat bröllop...

    Nej, jag vet att det bara är att låta honom gå och inte ha kontakt överhuvudtaget och när han kommer tillbaka kommer jag att ha bokat en tid hos banken.

    /Miriam

  • Miriam

    Han säger ju att hans känslor gått upp och ner och att han blundat för "nerstunderna".
    Nej, jag vill inte ha tillbaka förhållandet som det var den senaste tiden, men eftersom vi båda är medvetna om vilka förändringar som behövs för att det inte ska vara så finns ju förutsättningarna.

    Han orkar inte ge det en chans, säger att "ingen av oss hade mått bra av det som det ser ut nu" och genast tänds ju ett litet mikro-hopp "men kanske sen?"

    Stan är inte stor och "marknaden" därefter och jag tvivlar starkt på att någon av oss kommer att flytta.
    Vi HAR faktiskt varit väldigt lyckliga under de övriga elva åren och det har bara varit ekonomin som har bromsat bröllop...

    Nej, jag vet att det bara är att låta honom gå och inte ha kontakt överhuvudtaget och när han kommer tillbaka kommer jag att ha bokat en tid hos banken.

    /Miriam

Svar på tråden Ni som fått/gått tillbaka till exet...