• Anonym

    Ska det vara så här? Har jag fått kalla fötter?

    Några månader kvar till bröllopet och jag stör mig som bara den på min blivande man.
    Han är som ett litet barn ibland och jag känner att jag tjatar och tjatar. Hur ska jag nå fram till honom?
    Han hjälper inte till med särskilt mycket hemma. Han slänger sina rena och skitiga kläder på golvet. Har han en ledig dag, så inte fixar han hemma... jo han kanske ställer in i diskmaskinen... nej då hänger han med polare på golfbanan eller så.
    Han ringer sin mamma varje dag... gärna flera gånger om dagen om allt möjligt.
    Han har inget jobb just nu och tar inte tag i det. Han söker jobb, men jag känner inte att han lägger ner sig ordentligt. Visserligen har han pengar och klarar sig ändå. Men jag tycker att det känns oansvarigt och barnsligt att inte ha något jobb.
    Skulle jag nämna något som helst om detta. Vilket jag givetvis har gjort någon gång, så tar det hus i helvete. Han klarar inte att jag säger vad jag tycker om det här. Då tjatar jag. Snälla hjälp mig. Hur ska jag lägga fram det här till honom?

  • Svar på tråden Ska det vara så här? Har jag fått kalla fötter?
  • Kattpoet

    Knyttan, helt rätt, ibland måste man vara en lärare  till sin partner, det är man ibland till vänner med och det betyder inte att man tjatar ju, det handlar ju bara om att dela med sig av kunskap. 

    Och rent ärligt, tjejer  varför nöjer ni er med en karl ni måste vara mamma åt?

    Det finns många män som kan det hela med att ta hand om ett hushåll, inte ringer mamma sjuttioelva gånger om dagen utan lever ett självständigt liv med sin partner.
    Och det finns många tjejer som INTE kan städa och använda tvättmaskiner också,  kunskapen att hålla ett hem rent är inget vi föds  med det är något vi lär oss.
    Och tyvärr är det många kvinnor som fortsätter med att bara lära sin dotter hur man gör och inte sin son, så vill ni förändra världen sätt samma krav på gossebarnet som flickebarnet.
    Jag kan inte dammsuga, det kan du glömma  men jag väldigt bra på att moppa golv.  Jag kan stryka kläder men  vika  dem, det kan jag inte.  Jag  är kanon på att para ihop sockor  men tror ni att jag kommer ihåg att lägga metalburkarna i rätt behållare , nä det blir alltid fel.   Men min man har tålamod och jag kan saker han inte kan och han kan saker som inte jag kan. Så vi hjälps åt och får  hemmet fungera utan tjat för vi är två jämnlika vuxna som älskar varandra.

    Så TS du bör sätta dig ner med din karl och prata ut med honom om det inte dags att  växa upp och klippa navelsträngen och  leva ett eget liv.  Och  om du börjar låta som din mamma, ta ett djupt andetag och tänkt om försök prata till honom som en jämnlike annars kommer det inte att funka.

  • Vi2alltid
    knyttan skrev 2011-06-05 19:16:05 följande:
    Nej, jag menar inte att man står o talar om vad som ska göras varje dag och delar ut order. Men att man kanske själv måste vara lite arbetsledare _i början_ om det nu är så att man har mer erfarenhet av att sköta ett hushåll, och delegera ansvar. Det är väl så det funkar med allting annat, (och i högsta grad i ett vuxet arbetsliv) om någon vet mera än den andra så visar man vad som ska göras menar jag? Och efter ett tag så brukar det lösa sig för den som kan lite mindre lär sig det som behövs, och blir självständig. Om man är van vid att allt i hemmet sköts av någon annan, så kommer man aldrig reflektera över att saker måste göras. Då har man inga "prioriteringar" alls för det är inte ens eget problem! Om någon aldrig behövt tvätta sina kläder så kommer han inte bara helt plötsligt få en ljus ide en morgon och sätta igång tvättmaskinen av sig själv. Kanske måste man säga det rakt ut, att "jag städar här så får du tvätta" och kanske visa hur man använder tvättmaskinen om han inte kan det. Det jag menar är väl helt enkelt att vara tydlig och inte bara hoppas att killen ska fatta att han måste hjälpa till att diska för att man själv står o suckar över diskbaljan. Hade jag frågat min kille vad han tycket var viktigt att få gjort hemma i början hade han nog inte haft en enda grej att sätta upp på den listan, eftersom han aldrig hade reflekterat över "hushållsarbete" och vad det innebar. För honom blev helt enkelt toan aldrig skitig... då kan man inte ha som prioritering att städa den heller, eller hur?
    Ok då förstår jag mer hur du menar. Och visst är det som du säger. Men det är också viktigt att komma ihåg att en skitig toa för mig kanske inte alls är lika skitig för dig: man måste prata om vart sina gränser går så den andre har en chans att veta hur man ska göra för att få båda att trivas hemma .
  • Blivande fru Swärdh

    Knyttan: du har såååå rätt! Ställ aldrig upp på att vara mamma åt din blivande man för i längden är det tröttsamt. Man är två om ett hushåll, eller hur? Läser ofta här på BT många som hittar på ursäkter åt sina M2Bs lathet och tycker att "ja men han e ju en karl och alla är ju så!".
    En karl har förstånd att veta när han bara är allmänt lat och när det är dags att börja hjälpa till hemma. Gäller bara att ställa krav och sluta dadda med dessa s.k. män.
    En riktig man ställer upp för sin kvinna och går bredvid henne genom allt, inte bakom, inte framför. Och dessa unika riktiga män finns.

    TS: Det är inte ett hopplöst fall men ta verkligen ett rejält snack för han vet nog men kommer undan med det genom att säga att du "tjatar" och ger dig dåligt samvete så ta tag i detta nu så kommer du få se på ändring! :)
    Hoppas det ordnar sig! Känns det ändå inte rätt efter allt du försökt med bör du tänka om... 

  • knyttan
    Vi2alltid skrev 2011-06-05 20:22:39 följande:
    Ok då förstår jag mer hur du menar. Och visst är det som du säger. Men det är också viktigt att komma ihåg att en skitig toa för mig kanske inte alls är lika skitig för dig: man måste prata om vart sina gränser går så den andre har en chans att veta hur man ska göra för att få båda att trivas hemma .
    haha, ja det är nästa steg, att komma överens om skitighetsnivån  Skrattande Och där tror jag att tjejer har en massa att jobba på och låta grejer vara "good enough", och acceptera att det faktiskt är ok att göra på andra sätt än ens eget, eller att det inte är perfekt... jag talar här nu i högsta grad om mig själv också!! Jag får ofta bita mig i tungan för att inte bli gnällig kärring när sambon har diskat men inte torkat av diskbänken tex...

    Att båda hjälps åt är ju faktiskt värt så mycket mer än att ha ett perfekt städat hem...
  • Kattpoet

    Jag ställer tallrikarna fel i diskstället.... diskställtetris är inte vad jag är bra på alls!!  Min karl är mycket bättre på det.

    Jo, många  tjejer fastnar i duktighetsfällan, man måste inte vara perfekt hela tiden, ibland duger det med okej. 

  • Vi2alltid
    knyttan skrev 2011-06-05 20:55:12 följande:
    haha, ja det är nästa steg, att komma överens om skitighetsnivån Skrattande Och där tror jag att tjejer har en massa att jobba på och låta grejer vara "good enough", och acceptera att det faktiskt är ok att göra på andra sätt än ens eget, eller att det inte är perfekt... jag talar här nu i högsta grad om mig själv också!! Jag får ofta bita mig i tungan för att inte bli gnällig kärring när sambon har diskat men inte torkat av diskbänken tex...

    Att båda hjälps åt är ju faktiskt värt så mycket mer än att ha ett perfekt städat hem...
    hehe tummen upp! känner igen det där själv också
  • Anonym

    Så många bra synpunkter.
    Problemet jag har upplevt är att när jag försöker ta upp det med honom så slår han ifrån med orden. Faan vad du tjatar hela tiden. Han förstår inte vad jag menar. Och sen har han en annan syn på hur det kan se ut hemma och inte. Han jobbar som sagt inte, men han behöver inte det heller. Han har så han klarar sig och mer därtill.
    När vi började bråka om städningen så tog vi städhjälp så varannan vecka får vi huset städat. Kanonhärligt. Men däremellan då.
    Han har grejer liggandes överallt. Enligt mig.
    Han påpekar att jag också har grejer liggandes. Skillnaden (tycker jag) är att jag plockar upp mina egna grejer.
    Alltid jag som tvättar. Dammar, plockar...
    Ska åka bort i fem dagar på kurs nu. Ska bli intressant att se hur det funkar.
    Kommer han ens tänka på att gräset väser? Att vattna blommorna? Att rensa ur kylskåpet från gammal mat.
    Han har ingen tanke alls på sånt där trivialt enkla saker.
    Jag blir vansinnig.

    Det var han som friade och visst hade jag de här tankarna innan han gjorde det också.
    Han har många sidor som är helt underbara, men nu på senare tid så har jag nog fått kalla fötter för jag stör mig på allt.
    Han är inte lika gullig och romantisk som förut. Snäser ofta av mig, upplever jag.
    Usch. Det är jobbigt nu känner jag. Hur ska jag få honom att fatta???
    Ska bli skönt att komma bort i några dagar. Bara vara.

  • Anonym

    Känn efter hur det är när du kommer tillbaka. Fortsätter irritationen och han varken lyssnar eller vill hjälpa dig då borde du tänka om ifall det är rätt person du kommer gifta dig med.
    Detta handlar tydligen inte bara om städningen, i ett förhållande måste man mötas halvvägs och lyssna på varandra. Kommunikation är A och O för att det ska fungera långvarigt. Att gifta sig är ingen lek, det är inte nåt som man borde göra bara för att. Du säger hur du känner och han skiter i det... vad säger det dig? du hade säkert lyssnat och försökt ditt bästa ifall det varit han som känt så, visst? Låter som en egoistisk person som inte bryr sig särskilt mycket om dig och dina behov...

  • Kattpoet

    Om du inte längtar hem när du är på kursen så vet du att de är  dags att gå. 
    Känner du noll glädje över att åka hem så är det dags att gå.
    Äktenskap löser inget, kom ihåg det.

    Och skaffa städhjälp är inte at lösa problemet bara skjuta på det, han fick ju nu en annan mamma att plocka upp efter honom.
    Skitstövlar har också bra sidor,  tro inget annat för om det var bara skit så skulle folk inte stanna med dem, det bara det att  deras dåliga sidor oftas överskuggar det bra.

     

  • Vi2alltid

    Det handlar om att lägga fram det på rätt sätt
    Om ni sätter er ner i lugnt och ro (inte på morgonen på väg till jobbet eller sånt) och så får du förklara: Jag mår inte bra när det ligger kalsonger i hela sovrummet, när disken inte är diskad osv. Vi måste tillsammans hitta en lösning på hur vi får det att vara så trivsamt som möjligt för oss båda. Har du någon bra idé på hur vi ska lösa detta"?


    Säger han då tex: "ja du får börja med att sluta tjata" svara då med: "okej, hur skulle du önska att jag gjorde istället för att få saker och ting gjorda?" Han kan ju inte bara smita undan för att du slutar tjata så då måste han ju komma på en annan bra idé istället.


    säger han typ: "det är du som är så pedant och jag tycker inte det är stökigt" så får du kontra med: "kan hända, men om vi ska ha ett fungerande förhållande så måste vi kunna lösa detta med att vi ser olika på saker, jag mår dåligt av detta så vi måste kunna mötas nånstans!" Det är ju faktiskt SÅ svårt att lägga kalsongerna i tvättkorgen tex...


    på detta sätt gör du hoom delaktig i lösningen, och du kommer också märka hur svaren blir. Vill han fortfarande inte lyssna eller inte ens försöka möta dig i det här samtalet; ja då är det dags för dig att börja fundera om du vill leva i ett sådant förhållande. Han kommer då förmodligen inte ändra på sig. Och kommer han då lyssna på dig när det gäller riktigt allvarliga samtalsämnen?

  • knyttan

    Jag tror också att det handlar om hur man lägger fram det. Om man tex. börjar med "men varför kan du inte..." så är utgångspunkten redan att motparten känner sig kritiserad,. DEt är alltid bättre att försöka uttrycka sig i "jag-meningar" typ "jag tycker att x och jag vill att du gör y" så finns det utrymme för honom att också lägga fram vad han vill och tycker.
    -Försök göra det till ett gemensamt projekt, och visa tydligt att ni gör ngt tillsammans - som jag sagt tidigare, typ om du diskar så sätter jag igång tvättmaskinen etc, inte bara fokusera på vad du vill att han ska göra. Eller "nu städar vi ihop".
    -Att ni har olika "stökighetsnivå" är bara att acceptera, låt det bli _riktigt stökigt_ då och så kan du säga "ok nu behövs det städas, hur ska vi göra" och så får han bestämma vem som ska göra vad... håll inte på och plocka upp efter honom bara för att du vill att det ska vara mer prydligt.
    -Huset kommer inte att förintas av att bli lite stökigt och dammigt. Ta det lite chill du också. Om du tex inte tvättar hans kläder så kommer han nog ganska snart visa liteintresse i hur det funkar...
    Att folk blir mindre romantiska efter att ha bott i hop ett tag tror jag är ganska vanligt. Men om det däremot är så att du känner att han inte lyssnar på dig eller repekterar dina åsikter även om det bara är om "trivialt enkla saker" om hur hushållsarbetet ska delas, ja då ska du nog ta dig en ganska ordentlig funderare...

Svar på tråden Ska det vara så här? Har jag fått kalla fötter?