Så ledsen på H2B

Jag tror faktiskt att ni båda måste sänka era krav i så fall! Ta ett ordentligt snack om hur ni vill ha det, avsätt tid för att gå igenom alla stora grejer plus några detaljer så att ni båda har en rimlig uppfattning om vad som är genomförbart och inte.

Ärligt nu: Din kille verkar vara ganska lat! Verkar snarare som att han inte ser allt du gör än tvärtom. Och det är väl en klassiker det där med arbetsuppdelningen: Varjedagssysslorna som att städa och diska sköts av kvinnan, mannen jobbar endast på helgen och då gärna med något som kan få ta lite tid, typ kratta löv.

Jag tycker att det är lite väl hårt att bryta förlovningen, men något måste ni göra åt situationen och det pronto!

Kom igen!! Det är ju inte som att han är nåt monster bara för att han är lat! Jag är också en slacker som helst vill lägga mig på soffan efter jobbet istället för att göra något minsta ansträngande. Har dock svårt att tänka mig att min kille ser det som att han har "nöjt sig"...

Min sambo är lite likadan, men det är för att han är nervös, verkligen inte gillar uppmärksamhet, inte vill lägga ut för mycket pengar och så tycker han inte om att tänka på bröllopet p.g.a. nervositeten då. Nu när det är 3 veckor kvar så finns det ännu en massa att göra men vi är ganska ute i sista minuten med allt så jag tror nog att det fixar sig. Min sambo vill verkligen vara gift men han tycker att bröllopet är jobbigt. Sätt dig ner och prata med honom ordentligt om han faktiskt vill gifta sig.
(Programbladet gjorde jag på en timme och blev riktigt nöjd så det behöver inte ta länge bara man kommer igång) Lycka till!

S2011:s förslag var bra: gör listor på allt som ska göras, vem som ska göra det, och när det ska vara klart. Jag skulle nog också börja med att fråga honom väldigt allvarligt om han verkligen vill gifta sig - vid ett tillfälle när du inte är upprörd, utan helt lugnt och sakligt fråga "är du säker på att du vill gifta dig i sommar?" (vilket ger möjlighet för både alternativet "senare" och "inte alls"). Försäkrar han att han vill det säger du "ok, men då är det så att alla de här sakerna måste göras, och det är rätt mycket, så vi måste verkligen sätta fart nu. Och sen inte bry dig om hans uppgifter alls utan låta honom ta ansvar för att det blir gjort, och blir det inte det så blir det som sagt hans jobb att ringa runt och ställa in och förklara varför.

När det gäller hushållsarbetet och det vardagliga har jag periodvis kört med listor med en rad för varje dag i månaden och en spalt för var och en av oss. Sen har vi skrivit upp allt vi gjort i hemmet den dagen. Handlat, tvättat x maskiner, plockat ur diskmaskinen etc. Om man vill kan man skriva upp tidsåtgången också. Gör man så blir det ganska tydligt vem som egentligen gör mest. (På min sambo fungerade det dessutom som en sporre att göra mer )

Tycker att det låter jätte hemskt! Att han inte skickade hindersprövingen känns som att han försökte ställa in bröllopet på något vis, för det är ju trots allt det viktigaste.

Känner igen detta i mitt eget förhållande, med skillnad på att min blivande faktiskt tycker att det är kul men han har svårt att planera. Vi gick tillsammans och skickade både inbjudningskort och hindersprövning och han har fått någon uppgift, men gör inte alltid dom för han glömmer bort. Liten virrpanna. Men nu har han blivit påmind igen och i helgen när jag jobbar ska han räkna ihop allt med spriten.

Lycka till, och hoppas att din blivande inte är så som han är pga att han inte vill gifta sig. Hemskt då ju!

Tack för alla konkreta tips och uppmuntrande tillrop. Det känns skönt att höra att jag inte är någon galen bridezilla som förväntar mig förmycket eller kräver för mycket.

Det är inte somom jag vill prata med mina vänner om detta, detta ska ju vara en lycklig tid. Vi skulle göra detta tillsammans som ett par. Njuta av det. Inte gå sönder inuti för så känns det nu!

Han är en bra man. Vi delar bra på arbetet här hemma och vi är oftast sams. Gifta kommer vi att bli. Jag kan inte tänka mig mitt liv utan honom. Jag vill leva med honom, vakna upp med honom.

Men hans beteende sårar mig. Det sårar mig att han inte förstår. Han tycker han försöker genom att ta på sig saker som sedan inte blir gjort. Vilket nästan sårar mig ännu mer! Kunde han bara inte låtit bli det från början?! Jag sköter det gärna själv hellre än att ha stressen av att inte kunna lita på att han gör det han ska. Jag har sagt detta till honom, I klartext.

Jag har gjort listor. Jag har gjort små bockar allt eftersom saker blir gjorda, jag har kommit med tips. Jag har gråtit, tigit, bett och bråkat.

Jag antar att det nu är dags för en sista förhandling. Denna gång kommer jag begära svar skriftligt. Frågan är bara hur kravlistan kommer se ut. Ska han få en chans till eller inget inflytande alls?  

En del personer har väl helt enkelt lite svårare att få ändan ur vagnen, ibland är det någon diagnos som adhd bakom och då är såna här saker jättesvåra! Eller så är man bara sån ändå, tankspridd, lat, gör-det-sen-människa, finns många varianter.
Att bryta en förlovning för att bröllopsplaneringen inte funkar som önskat låter ju bra drastiskt, men att prata ihop er och komma överens om en lagom nivå känns ju som en bra ide.
Lycka till! 

Inte för att vara hemsk, men det låter mer som en affärsuppgörelse än  att du älskar honom.
Det finns många bra män i världen  som är goa och rara  och som jag gärna har i mitt liv, men som vän.

Om jag får rekomendera något så , ta semster ifrån varandra en helg, sedan kom tillbaka och säg hur ni vill ha det i livet och bröllopet.

Ta en funderare, för om du nu får släpa honom runt, kommer du alltid få göra det. Han blir liksom van att du ordnar allt.  Sedan kan det ju ligga medicinska orsaker bakom det hela ADHD, depressioner, utbrändhet och sådant, så kolla att han mår bra också.

Jag tror inte att han vill gifta sig med dig. Du borde lämna honom!

Måste tyvärr hålla med dem andra att det låter som att han inte vill gifta sig. Han verkar skjuta upp allt. Min f.d sambo lät mig packa upp allt själv när vi flyttade ihop, jag fick åka till ikea ensam och köpa grejer till "vårt" hem, han ansträngde sig inte med att hjälpas åt med hushållet trots att han med ord sa alltid hur mycket han älskade mig. Han åkte ut med huvet före efter bara 10 månader som sambo. Ord är bara luft om dem inte backas upp av handling, det är handling som kommer att visa sanningen. Din sambos handling visar ingenting. Speciellt då du sagt att det sårar dig och han inte hjälper dig mer. Accepterar du honom så här då kommer du va den som jämt får bära honom. Tungt i längden. Min M2B gör alla dem saker som hör till bröllopet som jag bett honom göra. Och han gör det mer än gärna.