Så ledsen på H2B
Jag vet inte om jag överkänslig eller bara fastnat i bridzilla-hetsen men jag är så ledsen och upprörd på min blivande.
Kan ni ge mig synpunkter och råd? Så här upplever jag det; Min sambo och jag förlovade oss för flera år sedan. Han visste att jag ville ha en kort förlovning, ett år max men han sköt hela tiden upp bröllopsplanerandet och det drog ut på tiden fast han hela tiden sa att han ville.
För ett och ett halvt år sedan bokade vi tillslut ett datum mitt i sommaren denna sommar.
När det var ett år kvar ville jag komma igång med planeringen. Vis av tidigare erfarenheter är det lätt hänt att man kommer igång i sista minuten och det blir stressigt. Min sambo blev då känd som den stora bromsklossen (något han iof redan varit som ni kan se här ovan). Han har hela tiden sagt att han vill vara engagerad, att vi ska göra det tillsammans och att det är viktigt för honom. Men när det gäller - händer ingenting.
1. Att boka kyrka och festlokal låg helt på mig. Jag kunde ju inte göra det utan hans godkännande, för nej han ville vara engagerad, men hans "engagemang (eller snarare brist på det)" gjorde att det tog ett halvår innan något var bokat. Jag fick tjata, tigga be bara för att få diskutera olika alternativ med honom.
2. Han tog på sig att boka fotograf - (och ratade den fotograf jag hade letat fram som passade alla mina - och hans - krav för budget och tillgänglighet etc. men han gillade inte bilderna de var för ljusa) han snubblade på en gammal kompis som skulle fota oss och inledde diskussionerna med henne. Jag tyckte det var toppen, han var äntligen engagerad! Men. Han kollade upp en del och sen hade jag tre frågor till fotografen, 1, ingick reseersättning i priset. 2. hur lång tid kommer det att ta 3. mellan vilka klockslag (är vi och fotografen överens) samt att jag ville att jag och sambon ordnade en lista på kort vi ville ha tagna så inga missförstånd skulle ske. Eftersom min sambo på två månader inte lyckades förmå sig att kontakta fotografen mailade jag själv detta till denne i november. Ännu har jag inte fått svar och vill därför byta fotograf till ngn mer seriös... vilket jag sa till min blivande i mars. Min sambo har ännu inte fått rumpan ur vagnen att varken leta efter en ny, boka en ny eller lyckats få information från/till den vi nu har (?) bokat.
3. inbjudningskort, festprogram, vigselprogram, kläder, middag, catering, städning, musik, kantor, präst... allt ska förhalas in i det längsta. Han har några saker på sitt bord, det enda han skött hittills är att prova kläder - men inget är köpt (han har varit och tittat. känt. klämt på sina kläder mer än fem ggr nu, vi har varit på IKEA tre gånger och bara tittat på ljuskoppar, provätit mat från cateringen tre ggr och lagat bröllopsmaten själv hemma fler ggr än jag kan räkna osv).
4. Han behöver ringa 2 släktingar för att kolla allergier (vår catering vill ha uppgifterna). Jag har tjatat i flera dagar nu, men inget händer. Och han vill inte heller att jag ringer själv - vilket jag erbjuder mig.
5. Jag skrev ut hindersprövningen. Fyllde i allt, fick honom att skriva under och han erbjöd sig då att ta med den och posta den dagen efter. Jag gav honom frimärken och han tog med sig dem. Sen glömde han att posta dem och säger att han lagt kuvertet med pappren på köksbordet och att det sedan bara "försvunnit". Vilket är jättekonstigt, eftersom jag brukar ha koll på vart allt som ligger där tar vägen. Hur som helst. Han lovade ordna nya papper... nu tre veckor senare stoppade jag papper (som jag återigen skrivit ut) och penna i händerna på honom och ser till att få papprena inskickade själv denna gång. Som med allt!
6. Någon gång har han menat på att han gör så mycket annat här hemma som jag inte ser som besiktigar bilen och byter vinterdäck. pysslar i trädgården. Jag städar mer, diskar mer, tvättar mer. Han lagar mat mer och pysslar visslerligen mer i trädgården (men mest med sina egna hobbyprojekt - inte saker som vi gemensamt kommit överens om som nödvändiga)
Stundtals har jag brutit ihop, gråtit och frågat om han verkligen vill gifta sig. Om vi ska skita i allt ihop, men nej. Han vill gifta sig, hävdar han bestämt. Och att han ska skärpa sig. Men inget händer. Jag har hotat med att jag kan planera hela bröllopet själv - han behöver bara komma dit. Men nej, se det vägrar han. Han ska lägga sig i allt och ha veto på allt - men inte göra någon del av det faktiska arbetet. Så känns det och jag är urless.
Vi har båda stressiga jobb med resor och karriär. Jag ägnar kvällarna och min lediga tid åt bröllopsplanering och han ligger på rygg i soffan och tittar på film. Det vore helt okej om han samtidigt inte tog på sig saker som sedan inte blir gjorda och inte ska ha inflytande, åsikter och promt ska med på varje liten sak som ska göras (och då gör allt för att förhala det och att det ska ta längre tid). HJÄLP! Vad göra?!
Droppen kom i kväll. Han har lovat göra festprogrammet. Tveksamt sa jag ja. Han har haft över en månad på sig. Om sex dagar ska vi träffa en gemensam kompis som ska hjälpa till med omslaget. Idag säger jag åt honom att vi sätter oss och tittar på festprogrammet NU, D v s, vad har han hittills gjort. Han har inte gjort ett skit. Inte ett jota. Inte ens googlat på olika mallar på nätet (jag har gett honom så mycket tips jag kan). Ingenting är gjort. Hur ska jag hinna få till det på bara sex dagar?!
/mycket ledsen brud