Jag såg förresten i Aftonbladet för några månder sedan, några stackare i England som hade betalat dyra priser för en bröllopsfotograf och när bilderan sen kom var de fruktansvärea, sneda, mörka och totalt oestistiska. På någon bild hade han kapat brudgummens panna.
Hemska tanke, det går ju inte att göra allt igen, att ta på sig klänningen igen, fixa håret och blommor och försöka återskapa dagen.
Jag tror att rekommendationer är bra. Det känns bra med vår fotograf Carin, (se inlägget ovan) hon är en bekant, vi får inget kompispris men jag vet att det går att lita på henne och att hennes bilder på hemsidan är autentiska.
Det är som att köpa grisen i säcken lite, eller hur?