Min tärna vill inte vara med längre - hela planeringen förstörd!!!

Årligt talat, det är väl inte hela världen? Okej om man redan hade lagt ut tusentals kronor på klänningar eller dylikt, men så verkar ju inte vara fallet nu. 

Bara för att man planerar ett bröllop betyder det inte att man behöver förvandlas till en bridezilla, var lite ödmjuk och ha lite förståelse. Saker händer, livssituationer förändras - jag tycker det är helt klart är något man får räkna med!

Och nej, jag hade inte blivit ett dugg arg, besviken eller ens överreagerat för att min tärna hoppat av. Jag vill ju inte att hon ska göra något som inte känns bra! Sånt löser sig!  

Tkr också som andra här att det inte är så stort! 6 månader innan, ja då finns ju tid att ordna upp detta. Fast det verkar inte som att det är mkt att ordna upp. Ingen klänning är uppsydd och inget som är bokat kan bli ombokat.
Kul och vara arbetslös och känna sen behöva känna sig skyldig för att man hoppar av pga pengar. Sen som en del andra här så skulle jag inte heller vara så bekväm me att andra betalar för mig, spec om man har bråkat me personen. Sen behöver man inte heller ha 2 tärnor.
6 månader innan, herre gud ja hade folk som ställde till det för mig 3 dar innan.

Jag uppfattade det som att detta hade planerats i sex månader och inte att bröllopet var om sex månader?

För helt ärligt, hade jag planerat ett bröllop MED två tärnor i 6 månader så hade jag blivit jävligt sur.
Däremot om det var 6 månader kvar.. tja jag skulle väl överlevt.

nej, faktiskt inte. jag tycker inte att man behöver blåsa upp allting till så vansinniga proportioner som det tenderar att bli för många.

Bröllopet är om sex månader (i juli) OCH fick frågan för ungefär sex månader sedan, om jag läst rätt.

har sj bröllop om ca 6 mån å jag har inte ens frågat tärnorna än.... Jag anser att en eller två i ditt fall kanske inte gör något. eller du kanske kan ha en liten brutnäbb som också går med.
Sen det där med pengarna... ja jag anser att mina tärnor får göra som de vill. ok. att jag hjälper till med ev klänning men det är inget krav på ngn dyr å smink å hår gör d som d vill med.
Ingen ide att förstora upp det hela. Njut å ha kul på bröllopet istället.

Jag skulle inte reagerat så som TS, inte alls faktiskt. Jag skulle ha förståelse för att andras liv inte kretsar runt vårt bröllop och att alla andra inblandande parter har sina egna liv med egna problem att ta itu med och jag skulle förstå för att förutsättningarna kan ändras.
Jag skulle förstå att folk i efterhand kan känna som tärnan - att de har scenskräck eller att det blir för mycket uppmärksamhet som riktas mot en även om man "bara" är tärna.
Jag tycker det är en milsvid skillnad mellan att bli ledsen/få panik om tex lokalen brinner ner mot att en tärna hoppar av. Om lokalen brann ner då skulle jag bli ledsen och rädd att vi inte ska hinna hitta ett nytt ställe MEN det skulle ordna sig i alla fall - vi skulle få ta det som fanns. Ja, det skulel innebära en massa jobb och problem men på nåt sätt skulle det ordna sig ändå.
Om min ENDA tärna skulle hoppa av så skulle jag inte riva upp himmel och jord för det oavsett vilken anledning det än var.Jag skulle inte bli sur om tärnan hoppar av även om det skulle betyda att det blir en bestman men ingen tärna.I nuläget är det tvärtom, vi har en tärna men ingen bestman och tänka sig! vi tycker inte att det stör ett enda dugg.

Jag la 4000:- på min tärnklänning, men det valde jag själv. Min tärna väljer också själv och har hittat en jättesnygg klänning på rea för 800:-.

Förstår inte vad det är som är så jobbigt med att vara tärna (jag gjorde iofs massor, men av eget initiativ). Det enda min tärna måste göra är att stå framme i kyrkan och hålla min bukett.

Bröllopet är i juli, vilket står att läsa i inläggets första mening.

I övrigt så måste jag säga att jag känner mig en aning trött när jag läser kommentaren "som om ni vore helt perfekta". Det är en fras som du ofta använder och inte något som någon har påstått, den här gången heller. Ingen här har påstått sig vara perfekt, men jag tror att du måste inse att inte alla reagerar på samma sätt för det.

Vi som har svarat tillhör de som inte upplever en tärnas avhopp ett halvår före bröllopet som en stor grej, under förutsättningen att man inte redan haft stora kostnadsutlägg för denne. Som redan nämnts finns det självklart saker som skulle kunna göra en upprörd och om lokalen hade brunnit ner hade man naturligtvis varit ledsen över det och matt över tanken på att leta efter något annat. Men jag tycker inte det är samma sak som om en vän till mig förlorar sitt arbete. Om hon mår dåligt över det så är det ett betydligt viktigare problem än hur jag ska klara mig med en tärna. 

Jag håller med majoriteten här, lugna ner dig och sluta vara så självisk.

Mitt bröllop har varit det var mitt andra bröllop så jag har lite erfarenhet av att gifta mig ;)

Ja det är stort att gifta sig, men jag tycker att många gånger när jag läser om mångas planering som glöms det viktigaste bort, eller så gifter dom sig inte av samma anledning som jag gifte mig.

Jag gifte mig med min man för jag älskar honom av hela mitt hjärta och vi ville gifta oss med varandra det var det viktiga inget annat. Vi planerade vigselakten noga redan innan vi träffade prästen. Resten planerades och genomffördes med lite mer slarv  ;)

Men vi hade kunnat gift oss i mjukisbrallor/jobbekläder och ändå hade det varit magiskt.

Det fokuseras alldeles för mycket på oviktiga detaljer och ställs krav på att alla ska vara lika uppslukade av bröllopet som brudparet.

Detta är en dag i livet och den är inte värd att förstöra relationer till andra människor för.  För då kommer ni bli ensamma efter bröllopet.

Och ha målet att allt ska vara så perfekt gör det upplagt för besvikelser som riskerar att förstöra dagen.

Slappna av och gör er inte osams med resten av världen dagen kommer bli underbar i alla fall även om någon är felklädd, eller inte kunde komma, inte kunde leva upp till vad du hoppas av personen skulle göra osv.