Absolut! 
PRECIS vad jag tänkte idag "detta måste gälla för minst två gympass"
Mina armar är så slaka att jag knapt kunde skala potatisen till middagen. än mindre skaka ut och sträcka alla jeansen som skulle hängas på tork.
Shit vad ont jag kommer att ha imorgon! 
*vinkar tillbaks*
Bruttan, du har väl sett bilden i trådstarten? Det är min punscheveranda med alldeles egen rimfrost på rutan och min fluffiga vita gran som lyser där. 
På de rutorna blir det rimfrost med eller utan smuts.
Slalom...
...vi flyttade ju till vinterland när jag var i 10-årsåldern. Jag kom aldrig ikapp på det atletiska planet, då typ halva klassen höll på med skidorientering, skidskytte etc. En tjej i min klass blev förresten ruggigt framgångsrik på vad var det nu....hm...sån´t där när man hopppar och gör volter med skidor och brädor och gú vet allt....
Skidåkning för mig är sportlovslägren jag var på varje år ända upp i gymnasiet. Det var skitkul. men jag har aldrig lärt mig åka ordentligt och inte är jag orädd nog heller tror jag.
Nu har jag inte åkt på säkert snart 20 år. Det är ju hemsk! Fast jag skulle hellre köra soter ut på en sjö och pimpla röding och dricka varm choklad med rom och vispgrädde tror jag. Och käka prickigkorvmackor.
Ringde äntligen vårdcentralen nu och fick tid hos en läkare på måndag. Märkligt, jag satt innan och tänkte: men varför ska jag göra det? jag känner mig ju ganska normal nu och gråter knappt längre.
Sedan ringde sköterskan och bad mig berätta lite vad det gällde. Gissa hur mycket jag började gråta då? Ooooh vad normalt jag mår när allt kommer omkring! Som att tro att man kan köra skoter på nattgammal is.
Alltså är jag nu glad att jag faktiskt ringde. Och så får vi se om läkaren är en idiot eller en med en hjärna sammankopplad med hjärtat och det empatiska systemet. Jag har träffat lite för många iskalla akademiska streberläkare (och andra med makt över ens liv)för att lita på det innan jag ser det.
Aleta, vilket PRIS på de där slingorna!!! Helt galet!
Men jag håller med-huset har ju stått för många vintrar förr? varför detta nu?
Hade man frysgrader inne förr eller vad?
Flamman, åh men herregud vad rart! 
DU MÅSTE SPARA DEN KALENDERN hoppas jag att du förstår!!!
Det är på måndag jag ska till läkaren. Idag skulle jag till AF, men hon ringde och ställde in-igen. Den här gången för att de hade sjukdom på jobbet och hon helt enkelt inte hann med mig idag.
Flamman, jag skällde på min sambo igår, för att han är så förbannat klantig och inte håller koll på de FÅ datum som har med annat än hans olika jobb och extrapass att göra. På måndag har sonens klass cirkusuppträdande för oss föräldrar och så knytisfikar vi. I all enkelhet har klassföräldrarna bestämt. Vi är med och är klassföräldrar i år. Jag pekade verkligen särskilt ut den kvällen och viftade med almanackan och sa "boka in vad fan du vill, med era julbord, extrapass och gu vet allt, men INTE den kvällen, för då ska sonen visa dig sitt cirkusnummer"
Tror du han noterade det tillräckligt för att inte likförbannat boka upp sig att stå vakt på hockeyn på måndag kväll? Jag blir galen, för jag inbillar mig att OM något verkligen är viktigt för en, så minns man det. Och eftersom hans ordinarie jobb ofta är kvällspss, så har han hittils missat både utvecklingssamtalen och föräldramötet. Ganska dumt när man är nya i byn.
Men eftersom vi är så fattiga just nu, så vore det ingen lösning att som han sa "jaha, då får jag väl för fnan avboka då" Nä, för när vi inte har pengar så är han så stressad att han blir outhärdlig att vara med, och skulle han avboka-även om det var på eget bevåg, så lovar jag att det förr eller senare blir mitt fel. Vägrar!
Så, min son får nöja sig med att jag ser på honom när han ska visa att han kan jonglera med tre bollar med en hand.
DET är egentligen fruktansvärt och det är PRECIS så här hemma också. Min son ser direkt om något är fel och kommer och säger de finaste saker man kan tänka sig "du verkar behöva en kram mamma" och så vidare. Jag har påkallat smambons uppmärksamhet på just det och talat om hur snett och allvarligt jag tycker det är att konkret värme, närhet och ömhet kommer från min SON innan den kommer från min livskamrat. "Det är inte så LÄTT"
Jo, det är precis för att det är just lätt, som barn klarar det så naturligt. De krånglar nämligen inte till saker i onödan.
Bruttan, jo det var skönt att slippa ge sig ut. Särskilt eftersom det blåser och snöar även idag. Jag ägnar mig istället åt att röja i ett mycket eftersatt kök så att det ska se någorlunda civiliserat ut imorgon när de kommer med diskmaskinen.
Jag är seg och får ingen fart på saker, men mår ganska hyfsat så länge jag liksom mest flyter runt här. Så fort något pressar på så blir jag däremot ilsken och klarar väldigt lite av motstånd och någon som helst stress.
Flamman, "Varför och varför" :
">
Den här går jag omkring och ylar lite nu och då....
Jag skriker extra högt på "varför é jag ful och fattig, det kan man fundera på" och på "varför har jag ingen klänning som é fin och fina skoooooor"
Vet du, jag tycker det är SKÖNT om det är någon mer än jag som fattar att det här kommer att ta tid. Och gå i faser och omgångar. Jag menar, kanske kommer framöver en period då jag ska jobba och då under en tid har fullt upp med att tänka på det, sedan inträffar något, som att någon annan ska ha en sladdis fast den fyllt 42, och då brakar man ihop igen...Det är ju inte samam sak som att man vandrar i totalmörker i ett år. Och en viss sorg över att jag aldrig fick de barn jag ville ha, det lär jag nog faktiskt helt enkelt få leva med.
Det är ju också, som min AF-handläggare påpekade idag, en jäkla skillnad på att jag faktiskt kunde haft ett stöd och en tillflykt i att gå till mitt arbete-det som är gammalt och vant, där man vet vad man ska göra och kan sitt jobb och där man ha rkollegor som bryr sig, men att man också kan få fokusera på annat, än som jag har det nu, att jag ska orka göra en plan, reka, nätverka, sälja mig själv, gå på intervjuer, skriva brev, visa framfötterna och vara på toppen av mitt eget bästa jag. Hon sa "Det är inte RIMLIGT att ställa sådana krav på dig just nu, du MÅSTE få smälta och bearbeta det här lite nu" Det där med chock, bearbetning/reaktion och sedan nyorientering...
