Fruar - sommarbröllop 2008

pumpkin: ah, så bra!! det var faktiskt ingen höjdare när mjölken rann till och man blev " pamela andersson" det lugnade ju sig lite sen men de första dagarna... aj aj aj

ja, tiden verkligen springer iväg!!! leo är 13 månader idag!! snart flyttar han väl hemifrån och pratar om att gifta sig han med... HAHAHA då får vi ha en tråd som heter våra barn gifter sig år XXXX :_D hihi

furillen: härligt att höra att du gillade profylaxkursen... det gjorde vi med!!

Vi är inte helt säkra på vart vi ska vara.Vi spånar på de fortfarande och har kontaktat endel hotell och "företag" som fixar med vigslar och även hotell som de inte står något om att de fixar vigslar. Vi fick nämligen ett tips om de.

Vi har inga ringar nu,inga alls. Vi valde att smälta ner våra förlovningsringar och jag sålde min bröllopsring eftersom den blev för stor och jag vet inte om den passar med de nya förlovningsringarna. Så här blir det byte av ringar igen,till oss båda. Vi har bestämt att båda två ska ha två ringar på sig.

Vi ska skriva egna löften och jag har börjat titta lite på de,men de ligger lite på is just nu. Blir mer sen när de närmar sig.

Jag ska ha brudklänning,bukett och frisyr. Hela köret!

Det är såå roligt och jag längtar verkligen! Vi får med oss två underbara vänner varav en är fotograf. Kanon! Och min kusin och hennes karl. Vi står varandra väldigt nära och är i samma ålder och sedan har vi varit i thailand tillsammans förut.

Åh de pirrar i hela kroppen när jag tänker på de. *wiiii*

hej tjejer!
hoppas ni alla mår bra och får en riktigt fin midsommar!

Hej tjejer!

Här har jag varit ganska frånvarande märkte jag... hoppas allt är bra med er! Här rullar det på för fullt och jag har glada nyheter, inte bebis dock men jag har fått ett nytt jobb!! På den salongen jag velat vara på från allra första början. Den ligger här i samma "köping" som vi bor, det är en fast heltidstjänst, jag får jobba tillsammans med ett gäng toppentjejer varav en mkt nära vän till mig och jag börjar den 9 augusti efter min semester. Jag är SÅ glad!!
Detta är precis vad jag önskar och behöver. Jag får 2,5 timma hemma extra varje dag och inga helgjobb. Helt galet ju... jag får 1,5 arbetsdag extra hemma i veckan när jag slipper åkandet. Så nu kan jag cykla hemifrån cid 8.50 och vara hemma igen 17.40... lite skillnad mot 07.55 och 19.20 som jag har det nu.
Förhoppningsvis så kan detta få mig att slappna av lite och jag kan börja träna så som jag gjorde förut. Detta kommer göra mig så mkt lugnare och mer behaglig till mods, vilket leder till mkt större förutsättningar för en liten så småningom.

Va bara tvungen att skriva av mig lite Ha det gott i sommarvärmen tjejer. Själv jobbar jag 14 dagar till och sen blir det 3 veckors härlig semester tillsammans med darlingen (som har lite orättvisa 5 v. semester )

Kram på er!!

Englali, åh grattis!!!  härligt med nytt jobb!

nu är det verkligen nerräkning här, 16 dagar kvar (eller inga eller en månad...) känner mig som en heffaklump. tokont i ryggen, trött och så galet färdig med mitt illamående nu. oj vad jag längtar efter att må bra igen! hjälper inte direkt av att hänga i sthlm i 30 graders värme, man är som värsta elementet, puh!
några små saker kvar att fixa innan bebbens ankomst och ska fortfarande på föreläsning på danderyd. men hoppas verkligen på tidigare än senare. för att det vore skönt ändå förstås men mest för att få martin hemma så länge som möjligt. han börjar jobba 9e augusti. men man har ju inte direkt nåt att säga till om, ungen kommer väl när den känner för det

Hej!

Englali: GRATTIS TILL JOBBET!!! vad roligt!!! åh, jamen det har du ju verkligen längtat efter! det är du värd!! så himla skönt att kunna cykla till jobbet istället!! :-O  Ja, det där med träning vore himla skönt att komma igång med... usch jag har ingen motivation men jag vet ju vad bra man mår när man tränar,,, Gymmar du då eller?

Sommarbrud: Gud så spännande med ett bröllop till!! mysigt att hitta nya ringar och hela köret hur ska klänning vara? likande den du hade förra gången eller en ny modell??

furillen: jadu nu är det verkligen nedräkning... usch jag vet vad tung man känner sig i slutet... och så himla lätt man känner sig sen! men ta't lugnt bara så du inte promenerar eller tar ut dig för mycket i början bara

nu har jag nyss haft ett tupperwereparty usch många kulor som rann iväg där...

kram kram

nu är vi hemma alla 3!!!

min lilla kille föddes i tisdags kl 13.17. 51 cm, 3.2 kg och en riktig sötnos!

Grattis furillen! Gick förlossningen bra och så? Vilken liten kille ni fick, Ludvig var ju 3 cm längre och vägde 1 kg mer Vad ska han heta?

Här har vi nu landat i Skellefteå och vår nya lägenhet. Vi trivs verkligen toppenbra med att vara tillbaka här, även om det ibland slår mig hur långt från mina föräldrar jag kommer att bo resten av mitt liv (om allt fortsätter som det ska). Ludvig växer så det knakar, närmar sig 60 cm med stormsteg och väger väl runt 5,5 kg nu, kanske lite drygt det till och med. På fredag är det dags för ny mätning och vägning.

Vi har återigen tagit upp tanken på att bygga nytt hus istället för att köpa befintligt, så vi får se vart det här slutar

Och grattis Englali till nya jobbet!

Snitte: Tack så mkt, det känns bra. Nu har jag 3 veckors semester innan det är dags att vara på plats på nya.
Nja... gymmet är ju ingen favorit. Det blir mkt spinnig, pump, yoga, pilates och löpning. Men nu tror jag min kropp o ryggmuskler är i behov av hederlig gymträning så jag får mixa in det lite.

Furillen: Åh grattis!!! Hoppas allt har gått fint och att ni mår toppen. Vad ska den lilla killen heta?

Pumpkin: Skönt att vara på plats i Skellefteå igen antar jag!? Hursbygge låter trevligt, det ser jag fram emot att följa

Här hemma är det stor sorg. Vi fick ta bort våran älskade lilla kisse Oliver (snart 7 år) i torsdags kväll. Han har legat på djursjukhuset sedan veckan innan och blev bara sämre och sämre... så han fick somna in, det fanns inget mer veterinärerna kunde göra. Så 20.50 i torsdags kväll somnade han in i min famn. Det är bland det värsta jag varit med om... tårarna har trillat konstant sedan dess och gör fortfarande. Det är helt galet vad fäst man blir vid dom och hur mkt man kan älska sina små ögonstenar.
Vi har nu en liten katttjej här hemma som också verkar ha sorg. Inte matglad o ligger mest o kikar lite håglöst om hon inte sitter o jamar. Pratade lite med vet. och de tyckte att hon kanske skulle ha en ny liten kompis eftersom hon endast varit själv det första halvåret hos oss (hon är nu 8 år). Helst en kattunge då eftersom man inte kunde ta in en vuxen ny katt utan det var bättre om hon fick bli den dominatna. Sagt o gjort... vi ringde en uppfödare och mkt riktigt har hon en liten kille på 13 veckor kvar i sin senaste kull som nu ska flytta in hos oss på måndag. Var en annan köpare som velat i över 14 dagar om den och när jag berättade våran historia så bestämde hon sig genast att låta honom flytta hem till oss, för Skrållans skull.

Känns lite konstigt... att det ska komma en ny liten kille. Jag vill inte på ngt sätt ersätta Oliver, det går aldrig, men får tjejjans skull så är det nog bäst såhär. Både jag och A har ju sem. också så det är ett bra tillfälle att få hem en ny liten familjemedlem när vi har så mkt tid.

Men men... man undrar ju, varför kan det aldrig bara få vara bra?? Det är ju alltid ngn ting och jag är så less på det. Jag orkar inte vara ledsen mer nu över familjemedlemmar som blir sjuka, saker som händer eller älskade djur som tvingas lämna oss. Jag var såå glad över nya jobbet nu, men självklart händer det ngt som ska ta udden av den glädjen... så ledsamt.
Nu ska jag äta en god middag med mannen och forstätta sörja min älskade lilla kille!

hej hej!
vi bestämde oss idag, han heter emil. har velat en del, massa namn på listan som inte alls kändes rätt när man såg honom. lite tråkigt att emil är 12a på namntoppen men det är helt klart hans namn   så emil samuel erik nisser blir det! samuel och erik är våra brorsor + gamla släktnamn + att vi båda tycker det är så fina namn så det var givet.

ja förlossningen gick bra för lillkillen mår bra och kom ut och jag mår bra. men det är ju ingen dans på rosor att föda barn direkt, faktiskt jävligare än jag föreställt mig.
började med att jag vaknade vid 6 på söndag morgon och kände mig lite konstig, som molmensvärk och ont i ryggen. men inte alls farligt. hade pratat med min mamma kvällen innan som berättade att när min bror (som är 1a barnet) fixerade sig fick hon förvärkar och trodde det var dags, och det gjorde han en vecka innan. så här var jag en vecka innan BF och på sista kollen bara 5 dagar innan var bebben inte än fixerad. så det var vad jag trodde hände. så vi följde dagens schema, dvs åkte ut till kungens kurva för babyland och ikea i 35 graders värme. där började jag fatta att de här värkarna var inte så kul.. så vi kuskade hem igen. (snacka om stört att inte bara stanna hemma! ibland undrar man hur man tänker egentligen.)
ringde danderyd vid 1-tiden och beskrev värkarna, hon sa att det var förlossningen som dragit igång. så hade jag värkar då och då fram till 10 på kvällen då de började bli frekventare. sov nån 10-minutare här och där emellan. väckte martin vid kanske 3 och vi ringde in igen. de sa vänta tills värkarna är 60 sek med 3 min mellanrum. vid kl 5 var de det. för att sedan plötsligt vara 5 min emellan igen. och sen bli oregelbundna. med skillnaden att nu var smärtan så intensiv som den varit i de tätaste värkarna. aj! pratade med dem igen på förmiddagen, barnmorskan sa att det var pinvärkar, det föder man inte barn på. precis vad man vill höra när man har sjukt ont men tror att det är för en mening iaf... grinade en stund.
framåt eftermiddagen fick vi komma in iaf för att göra en kontroll. hade då haft värkar i 16 timmar = öppen 1 cm. värdo. fick välja på åka hem med starkare värktabletter eller stanna kvar för att få sovhjälp (morfin och smärtstillande). inte en chans att jag ville hem igen! så fick stanna. fick vila några timmar men vaknade i varje värk. efter vilan drog värkarna igång med ökad kraft och oftare, började öppnas mer. äntligen. fick akupunktur, innan nålarna ens suttit klart insåg vi alla att det inte räckte. så på lustgasen. funkade ett par timmar. sen blev det epidural (sjukt glad för det med facit i hand, hade aldrig klarat det annars) men då mattades värkarna av så in med värkstimulerande dropp. och vanligt dropp för jag spydde hela tiden (borde jag ju räknat med efter hur min graviditet varit!) vart väl 10-15 ggr allt som allt.. varvade halvsitta med saccosäck, stå och sitta på pilatesboll. på förmiddagen var jag så äntligen öppen 10 cm. man ska ju också kissa för att ha max med plats i magen, men helt seriöst jag hade ingen aning om hur man kissade längre. försökte i 10 min men det gick bara inte. konstig känsla. (de fick tömma).
kände aldrig själv att nu vill jag krysta utan det var barnmorskans beslut. så drog igång krystarbetet. halvsittandes med ben uppe, nere, hålla i benen, dra i lakan, ligga på sidan, stå på knä och så tillbaka igen... tiden gick, fler och fler folk på rummet. efter en timme bestämdes sugklocka. de satt dit den under några värkar, och så drogs det.. såklart släppte skiten. lät ashögt, jag blev rädd och min stackars man höll på att dö (fast han visade såklart inget.) vid det här läget var då bebisens huvud fast i det "värsta" läget, åkte inte in igen. men inte heller ut. aaaaj. så det blev klipp och krysta ut. så klockan 13.17 efter 48 timmar låg äntligen en varm blöt liten klump på min mage. martin klippte navelsträngen. fick emil på bröstet. så fin!! fast samtidigt var jag en zombie i chock. de la bedövning för att sy men sen blev det rådfrågningar hit och dit och hämta annan läkare så den hade börjar släppa när hon började sy. låg typ och skrek i en lustgasmask tills de bestämde sig för att lägga mer bedövning (ja tack.)
så fick vi fika och vara själva med emil som ammat lite. duscha och så över till hotell BB. mysa med vår kille. ringa familjen. så härligt.
och nu har 8 dagar redan gått! emil är en nöjd och glad kille. visst gråts det men inte hela tiden. stackarn har haft lite magont och då är det svårt att trösta (skär ju i hjärtat!) idag var första badet och första BVC. amningen går ändå okej. tyvärr väldigt lite mjölk i ett bröst vilket inte är så kul, svårt att få honom att gå med på att ligga där också. spännande med BH när en tutte är C och en A. inte direkt snyggt heller... men det är det värt när man kan ligga och titta på en liten prins! har fortfarande ap-ont. kan promenera nåt kvarter sjukt sakta. sitta på stooora mjuka kuddar. men det borde väl vända snart.

oooj, vilken roman. gick inte att sluta när jag börjat skriva.

Englali, beklagar sorgen! vet hur fruktansvärt det känns.

Pumpkin, härligt att ni trivs efter flytten! åh, bygga eget! spännande! håll oss uppdaterade..