• Dolly84

    Någon annan som tycker det känns sorgligt att byta efternamn?

    Jag ska ta min BM efternamn. Men känner mig lite ledsen, eftersom jag tycker om mitt efternamn så otroligt mycket. Dessutom passar det bättre till mitt förnamn. Vill ju att vi ska heta samma och min BM vill absolut inte ta mitt efternamn. Det är väl inte hela världen, men det känns lite konstigt. Det är som att jag överger något som är "jag", men det är ju bara ett efternamn och man vänjer sig nog.
    Någon som känner samma?

  • Svar på tråden Någon annan som tycker det känns sorgligt att byta efternamn?
  • Houdini

    När jag gifte mig förra gången tog jag hans namn sen när vi skulle skilljas hade jag väl ingen tanke på namnet, men så öppnade min exsvärfar munnen en gång för mycket så jag tog tillbaka mitt flicknamn.

    Nu har vi problem vi ska heta samma sak men vi vill inte ha varken mitt eller hans sonnamn så vi funderar på min mammas farmors namn

  • Lyckliga013bruden

    Ens identitet sitter ju inte i efternamnet, därför hade jag inga känslomässiga problem att byta. De problem jag haft är att veta när namnändringen gick igenom vilket inte var bröllopsdagen, och jag vet inte riktigt när jag ska börja använda mitt nya efternamn.


    Jag ser det dessutom som ett plus att jag kommer bli förknippad med min underbare make och hans lilla släkt istället för min lite större knäppa släkt. Vi hade båda egna, unika släktnamn som efternamn.

  • Fårävvör

    Jag längtar verkligen efter att heta samma efternamn som min sambo, för mig känns det som en jättestor sak. Kan nog ha att göra med att jag har skilda föräldrar (som därmed heter olika efternamn) och min syster har gift till sig ett annat efternamn hon med. Vill nog känna lite samhörighet namn-mässigt tror jag! Så därför borde jag ju byta till sambons namn, eftersom stora delar av hans släkt heter samma, men de heter ju ett av sveriges vanligaste efternamn... Och med mitt yrke är det bra med ett efternamn som sticker ut... så därför skulle jag vilja ta min mammas flicknamn, men det är inte sambon så sugen på... säger att han "aldrig tänkt sig in i att byta namn"... Men gör det då!! Men för honom känns det väl logiskt att jag byter eftersom jag ändå inte vill ha kvar mitt efternamn jag har nu, och det är väl sant!


    Förstår ni att jag blir lite snurrig av det här?

  • Sörön10

    Ja, jag håller med! Lite sorgligt känns det! Jag har bestämt mig för att lägga till mitt som mellannamn. På så vis finns det ju kvar med mig, och jag kan använda det om jag vill. 


     


    Men jag har övat på den nya namnteckningen och den känns jättebra! Får in snitsen ordentligt! :P


  • pyrro

    Jag tycker som sagt att det känns lite mysko när man verkligen tänker på det, men jag VILL verkligen att vi alla ska ha samma namn och jag VILL ta hans och jag vill INTE ha dubbelnamn.....så då är det ju bara att gilla läget att det är ett tråkigt efternamn

  • Lindahl

    Som det ser ut för mig och min blivande så kommer vi nog att behålla våra respektive efternamn, vår son har mitt efternamn och det som min sambo numer har tog han när han gifte sig (han har varit gift en gång innan), och han vägrar byta efternamn då hans stora son har det  efternamnet...
    Någon som förstod röran????

  • Aleta

    Jag skulle aldrig byta bort mitt efternamn - någonsin!


    Min man ville inte byta heller så vi har varsitt. Barnen har mitt efternamn.


    VI är precis lika mycket gifta som folk med samma efternamn. Barnen är precis lika mycket bådas barn som om vi hade olika efternamn. Vi hör ihop som en familj precis lika mycket som en familj med samma efternamn.


    På Island heter ju alla i familjen olika och det går alldeles utmärkt. 

  • Sebastiána
    Lyckliga013bruden skrev 2010-05-06 23:27:39 följande:
    Ens identitet sitter ju inte i efternamnet, därför hade jag inga känslomässiga problem att byta. De problem jag haft är att veta när namnändringen gick igenom vilket inte var bröllopsdagen, och jag vet inte riktigt när jag ska börja använda mitt nya efternamn. Jag ser det dessutom som ett plus att jag kommer bli förknippad med min underbare make och hans lilla släkt istället för min lite större knäppa släkt. Vi hade båda egna, unika släktnamn som efternamn.
    Om identiteten inte sitter i efternamnet behöver man ju inte heller heta samma
  • pyrro

    Aleta>> Det där är nog en känsla för var och en, jag säger inte att ni är "mindre gifta", men för MIG är det jätteviktigt att vi har samma namn.
    Jag gav våra barn min mans namn när dom föddes för att jag förväntade mig att vi skulle gifta oss så småningom. När det har dragit ut på tiden tycker jag att det har varit en ren pina att inte ha samma namn som mina barn och jag tror min BM skulle känna samma sak.

    Slog på namndatabasen och döm av min förvåning när det visade sig att min nya kombination blir ovanligare:)

Svar på tråden Någon annan som tycker det känns sorgligt att byta efternamn?