Dikt att läsa på vigseln!

Kärleken kommer och kärleken går
Text: Nils Ferlin

Kärleken kommer och kärleken går,
ingen kan tyda dess lagar.
Men dej vill jag följa i vinter och vår
och alla min levnads dagar.

Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter.

Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.

Rosor slår ut ur den hårdaste mark
som sol över mörka gärden.

Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter.
Min lycka är din,
din lycka är min
och gråten är min när du gråter

En sida här på BT med massor av fina dikter:

http://www.brollopstorget.se/Traditioner/dikter.php

Lycka till

Anna

Bo Bergman:

I

Kärleken är en rosenlund, dit vill jag gå åstad
och plocka rosor och rosenbladvar timme och var stund så glad.
Så glad.
Men högt på himmelens blåa stig där dansar stjärnor sju,
och ingen finns som i detta nu kan leta rätt på mig. Kan du?

II

Jag hörde din röst och jag sprang min kos,
men du tog mig med vindens vin
och du kallade mig din ädla ros och ditt förgyllande skrin.
Och aldrig visste jag att det lät så vackert mitt eget namn.
Och jag tror jag log, och jag tror jag grät, och jag tror jag föll i din famn.
Då stormande himmel och hav och jord tillsammans i hjärtats slag.
Det fanns ingen tid. Det fanns inga ord. Det fanns bara du och jag.

III

Jag fryser om dina händer,
när du ler blir jag varm av dig.
Du är glädjen som allting tänder och ångesten på min stig.
Så rik är jag vorden och väger
en värld sen jag blivit din.
Så fattig att jag inte äger
en droppe blod som är min.