Fler som har osynliga M2B...

Skype är det bästa som finns!
Utan det hade detta bröllop inte blivit av.

Haha! Samma här
Teknikens under är fantastiska!!

Sådär är min BM också. Att det är ju så lååång tid kvar, så det är väl ingen mening med att börja planera nu? Medan jag tycker att ju mer vi kan göra redan nu desto bättre, för då behöver vi kanske inte stressa lika mycket sen. Men det argumentet biter inte på honom, trots att jag tagit upp exempel från vänner som gift sig (6st) och dessutom tagit upp hur mkt planering det var med min 25-årsfest som han ju faktiskt följde hela vägen (även om jag planerade allt, eftersom det var min fest).

Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Jag vill ju att han ska vara engagerad, entusiastisk och intresserad också! Det är ju VÅRT bröllop, det är ju VI som gifter oss, inte bara jag. Jag vill så gärna ha honom med på spåret, så att säga. Men jag kan ju knappast tvinga honom.

Så tills vidare gör jag det jag kan göra, tex bestämmer bröllopsklänning, mina skor, mina smycken etc, sånt som han ändå inte ska få se innan bröllopsdagen. Och så gör jag alla våra trycksaker, för jag älskar att scrapbooka medan han inte är ett dugg intresserad av sånt. Fast han har såklart varit med och bestämt vilken prototyp vi ska utgå ifrån av de förslag jag tillverkat och så har han varit med och bestämt färgtema.

Kanske är det så som någon annan här skrev, att alla detaljer runt omkring helt enkelt inte är lika viktiga för honom som de är för mig. Kanske blir han mer engagerad i planeringen när det börjar närma sig lite mer (det är mer än 1,5 år kvar i dagsläget). Jag hoppas det i alla fall! Jag vill ju att vi ska vara två om planeringen också, eftersom vi är två om att gifta oss med varandra.

Vi gifter oss i maj i år, vi har inte ens bröllopsklänningen klar, kilten hyrd eller ett ställe att ha festen.

Ja, när ni når 6 månaders märket kommer din karl att börja bry sig

Samma här...han har bokat kyrkan men inte så mycket mer.
Litar väl på att jag ska ta hand om allt, eller tar för givet vad vet jag ;)

Jag pratar med honom om mina ideér såklart och han säger om han inte tycker om det jag föreslår och kommer med egna förlag men han tar inte upp nått på egen hand...

Testa att ge honom en bok om bröllop så han kan läsa på lite kanske. Det fanns flera på biblioteket när jag var där i veckan, eller så köper man en som man vet är bra.

Jag tvivlar på att min fästman kommer börja hänga på bröllopsforum eller läsa drösvis med bröllopsbloggar men han blev riktigt glad för boken och satte sig med den direkt.

Känns nog skönt både för honom (och mig) att han själv kan läsa på och inte att jag berättar hur saker ska gå till, själv är bäste dräng

Ett annat väldigt könsgeneraliserande (ber om ursäkt för detta men det funkar för oss) tips är att låta fästmannen ha hand om listor, budget, checklista mm. Är han förtjust i att göra tabeller i Excel mm så kommer han kasta sig över de här grejerna.

Sen tror jag det kan vara klokt att komma ihåg att det är betydligt fler flickor som drömt och fantiserat om sina bröllopsdagar sen de var 3-4 år eller så. Vem kan klandra oss? Vi har blivit matade med bröllopspropaganda sen vi plockade upp vår första Barbie, "pojkleksaker" verkar tyvärr inte gifta sig i lika stor utsträckning som "flickleksaker". Såklart finns det pojkar som drömmer om bröllop oxå, men inte lika många tror jag. Så att vi är mer på när det gäller planeringen känns som en ganska naturlig sak, tyvärr.

Jag köpte en bok om bröllop när han var med som jag tyckte var superbra, men han har inte så mycket som höjt på ett ögonbryn åt den. Det enda han sa var att "varför köper du den där nu? det är ju år och dar kvar tills vi ska gifta oss".

Han kommer att ha hand om bröllopshemsidan, för sånt gillar han att pyssla med. Och taballer i Excel kan han säkerligen också fixa, för där är han mer bevandrad än mig.

Jag har dock inte drömt om bröllop sen jag var jätteliten. Faktiskt. Jag har tvärtom länge sagt att jag minsann inte ska gifta mig (speciellt i sena tonåren). Men jag har börjat drömma, botanisera och planera sedan ca ett år innan han friade för helt plötsligt kände jag att "den här mannen är den jag vill gifta mig med" och sen satte saker igång.

Jag har alltid drömt om min bröllopsdag, grön klänning och en man i kilt och jag vet precis hur floden krökers sig där jag skulle få min man.

Jag vetat detta sen barnsben, endå gifte jag mig med fel man först.

Och så landad jag i Skottland, min karl tog mig till sitt favorite ställe vid Rivver Tay.

Tänk floden krökersig precis så som den alltid har gjort i mina dömmar och bilderna jag målade som barn.

Ja, det e lite samma här =D
Tillsammans har vi pratat och planerat om hur vi vill ha vårat bröllop,de stora områderna.
Men detaljerna (å det e ju många)är han inte ett dugg intresserad av, men eftersom jag älskar sånt så får jag stå för det.
Han e väldigt bra på att komma med idéer i alla fall.

Kanske det e så att kvinnor generellt är mer planeringslagda, det sägs ju så =D

Jag har väl iofs inte heller drömt om bröllop i vuxen ålder utan som du sagt att jag inte ska gifta mig, men som liten flicka tyckte jag nog bröllop var det mest spännande som fanns. Det jag menade var att små flickor skolas in i rollen som brud tidigt, det gör inte pojkar.

Synd att inte boktricket funkade, hur långt är det kvar till bröllopet?

Jag tror som flera andra att det blir bättre ju närmre bröllopet kommer, jag skulle inte heller vilja planera för nått som ligger 1,5-2 år fram i tiden. Under den tiden hinner jag nog ändra allt utom fästman