Jag har hört att vissa kyrkor inte går med på det eftersom det inte är en svensk tradition, men jag har alltid haft en bild i mitt huvud att jag vill ha det så. Har inte haft möte med prästen än och möjlighet att fråga. Men jag hoppas så innerligt... Någon som vet hur vanligt det är att få ett "nej" när det gäller det?
HannaoMarcus
Du går in med ditt gamla liv i kyrkan och ut med ditt nya liv. 
Det är så jag tolkar din förklaring/inlägg.
Det var där det blev lite uppstådelse i den här tråden, hehe. Många här inne, inkl. mig själv, menar att man som en liten grupp inte kan bestämma hur man vill tolka en symbol.
Ett liknande problem uppstod på Island efter andra världskriget.
Isländska fiskeflottan hade svastikan som sin symbol. De fanns på båtar, hamnar, som tatueringar på fiskare i affärer som sålde mycket fisk mm.
När man kom till Island och helt enkelt fördömde symbolen (pga den innebörd den fått av Hitlers tid) så blev förstås fiskare helt galna. Det var ju deras symbol sen länge.
Nu blev det ändå så att den här symbolen väcker så starka känslor hos människor och den är så starkt kopplad till rasismen att man inte längre kan använda den.
Man kan tycka att man var och än borde få besluta vad ens privata tolkning av en symbol är och utgå från enbart sig själv. Men tyvärr fungerar inte det. Det ser man väldigt tydligt på bråket om Burkan tex.
:)
Jag tycker absolut att man ska tänka på symboliken och ta hänsyn till de som kan ta illa upp av det man gör eller de symboler man visar.
Dock är det precis så jag vill visa det...att jag går in med mitt "gamla liv" och ut med mitt "nya liv"...med världens bästa karl! ;) Och jag vet att alla som kommer att närvara på mitt bröllop förstår att det är just det jag vill visa. :)
Men förstår nu var diskussionen låg/ligger. Tack för förklaringen. :) Känslig fråga... :s
Ja, att ta medvetna beslut är för mig det viktigaste. Men säg mig, varför är det viktigt för dig att gå in med en manlig förebild från sin familj? Varför har enbart den ena som ska gifta sig med en förebild från sin familj som man "byter ut med sitt gamla liv" vid altaret och varför är det nästan alltid en man? Och varför behöver du en man som värnar om dig alls? I min relation värnar vi om varann...
Jo vi värnar också om varandra! :) Såklart...annars fungerar det ju inte...tror jag i varje fall. Relationen bygger ju på både kärlek och respekt för varandra. :)
För min del är det viktigt att det är min morfar just pga det speciella bandet vi haft tidigare och har idag. Min blivande tycker också om själva symboliken i att få det erkännandet av morfar som det blir då han följer mig in. :)
Jag tycker att alla ska ha sin vigsel som de själva vill så länge de har en tanke bakom det. Jag känner nog personligen att det skulle bli lite grötigt om min blivande också skulle gå in med någon...men skulle han vilja det skulle ju det vara fint också. På ett sätt gör han ju det...han kommer att gå in med sina föräldrar och sen ställa sig där framme då det börjar närma sig. Fast det blir ju lite utanför cermonin.
Jag tycker inte att det måste vara en man...jag tycker inte att det måste vara på nåt sätt...jag är bara öppen för att ha det på det sätt jag vill ha det...utan att tycka att alla andra ska göra lika dant. Vi måste alla göra så som vi vill ha det!
Men du säger ju ändå att det är viktigt att det är den manliga förebild du haft hittills som ska "lämna över" ett ansbvar till din man? Och nu säger du att du inte menar det och att det inte måste vara en man? Jag förstår inte alls, faktiskt. Berätta!
Apropå ofrihet...
www.gp.se/nyheter/varlden/1.319105-jemen-flickor-demonstrerade
Jag kan inte på några sätt förstå denna enorma uppståndelse kring att gå in med någon annan än sin blivande i kyrkan. Självklart handlar dagen om dem som ska gifta sig! Men vaf talar för att det är av ovilja man går dit med sin pappa tillexempel? Pratar man med dem i USA, England osv förstår de ingenting av dessa argument.
Som jag sagt tidigare så är det många, många traditioner man tar från annat håll. Få av de saker vi äter, ser på, gör eller använder är från Sverige. Tvprogram, Tacos, julgranen osv. Jag har inte hört från ett enda bröllop där någon annan än brudgummen följt bruden till altaret, att någon oponerat sig. Kära nån, man gifter sig av kärlek och lycka. Ingen leder och sliter någon till altaret. Det är ett modigt val, att fira kärleken tillsammans med de man tycker om! Är det inte det bröllop handlar om? Att dela denna dagen med de man älskar. Få förhållandet välsignat och ha sina kära symboliskt i ryggen som stöder och är glada?
Jag vet att det händer saker i andra världsdelar som jag inte tycker om. Krig, massmord och så vidare. Det finns även hörn av världen som lever efter gamla värderingar, inte minst då det gäller bröllop. I andra länder kanske det inte handlar om kärlek utom om ekonomi. Vi i västvärlden är "besatta" av kärleken, medan man i många länder väger in mycklet annat. Hörde just en debatt om detta. naturligtvis tycker jag att det är vidrigt att små tjejer gifts bort till en mycket äldre man. Men jag kan inte förstå paralellen med att just denna lilla detalj i vigselcermonin. Alla som äter tabletter är inte missbrukare, alla som äger en kniv är inte mördare...
Jag tror att alla som har fri vilja har en önskan om att få bli accepterad för sina värderingar. Oavsett om det handlar om homosexuallitet, religion, politisk åsikt eller annat. Man vill få känna det man vill och göra det man vill.
Jag lever efter att man får göra vad man vill, så länge man inte skadar någon annan med vilje. Det är ok att säga att brudöverlämning, om man nu föredrar det uttrycket, inte är något för en själv. Men att anklaga alla som vill ha det tycker jag inte är sjysst. Alla gör vad de vill med sina liv och vigselakter. En så stor händelse byggd på kärlek och hopp borde inte överrösas med så mkt oro eller anklagelser.
Jag har läst om par där en hund, mormor eller mamma lämnat över också. Så det handlar inte om att det är mannen som bestämmer! I många förhållanden idag är det faktiskt tvärt om! :)
Heja kärleken och låt glädje och förståelse stå i centrum!
Ha en bra dag!
Ett litet tillägg... Naturligtvis förstår jag de argument som ligger bakom den motsatta sidan :) Jag har följt liknande trådar flitigt och är väl beläst av mångas synpunkter. Jag vore ju en riktig kväkare om jag inte tillade att jag förstår de som väljer att gå in med sin älskade också! :) Det är propotionerna i diskussionen i sammhället, jag inte förstår.
