Hur ego får en brud vara egentligen???

Jag kan förstå många bridezilla kommentarer även om jag kan tycka de är fel. Som i exempel tråden kan jag förstå att man vill vara elak mot sin syster som beter sig så men jag tycker det är fel och systrarna borde prata med varandra istället.

I trådarna om respektive ska bjudas med eller ej, där upplever jag att många är ego man måste ju tänka på att gästerna också ska trivas och ha roligt. Och jag tror den chansen ökar om man bjuder med deras respektive oavsett om man känner de eller ej.

När jag är här använder jag mig av "mitt bröllop" "jag har tänkt/planerat" "jag vill att på mitt bröllop så ska det....."
Men i verkligheten så säger jag "vårt bröllop" "jag vill att på vårt bröllop så ska det......" jag använder dock orden "jag har tänkt/planerat" för det gör jag men bestämmer såklart ALDRIG något utan att fråga min festis.
Jag har funderat lite på varför jag säger mitt bröllop här och vårt bröllop i verkligheten och jag tror det beror på att jag är ensam här och ni inte känner mig festis. När jag pratar med folk som inte vet att jag är sambo så säger jag hemma hos mig, vet dem om att jag är sambo säger jag automatiskt hemma hos oss.
vad jag än säger, mitt eller vårt så menar jag iaf inget illa och vi är såklart två om det.

Jo, det är nog så. Man målar upp det till den absolut största dagen i sina liv och kanske har detta att göra med all planering som ligger bakom, jag vet inte. Men för min del hoppas jag på att vår bröllopsdag skall bli EN av de största dagarna i våra liv, men att det kommer komma MÅNGA fler dagar även efter bröllopsdagen som kommer räknas till en av våra största dagar. För att för mig är det lite som att säga "Efter den här dagen går det bara utför" om man anser att bröllopsdagen är den största dagen i ens liv.

Vad menar jag då med det? Jo, jag menar såhär: om man tror/anser att bröllopsdagen är den absolut största dagen så innebär det per automatik att ingen annan dag kommer bli riktigt lika stor och det vore ju rätt tragiskt om man har den största dagen av sitt liv innan man ens hunnit leva hälften av det (och nu utgår jag från vårt fall, eftersom vi gifter oss innan vi fyllt 30 och förhoppningsvis kommer vi leva längre än till 60 så..). Jag menar, vi har redan flera dagar som vi räknar till EN av de största dagarna i vårt gemensamma liv. Och det är både små och stora saker som gör dessa dagar till en av de största.

"Topics" och "issues" kanske förklarar en del? Med det menar jag att när allt är tok-stressigt i planeringen och man får höra åsikter från alla håll så är det inte så lätt att vara balanserad och ha perspektiv. En liten grej som går emot kan symbolisera allt som känns jobbigt och går snett, tex överinvolverad familj som vill bestämma (issue) och så blir det en absurt stor reaktion och bråk när tärnan inte vill ha blått hårband (topic).

För mig går det upp och ned vad gäller bridezilla-känningar, och mer ner än upp ju närmare bröllopet vi kommer. Det är stressigt och jag är inte mitt bästa jag när jag ställs inför oväntade problem just nu.

Med det sagt så tycker jag inte det finns någon anledning att hämnas eller bete sig illa mot de som på något sätt stör ens bröllopsplanering, och de av oss på forumet som för tillfället inte är nere i någon bridezilla-svacka kanske kan hjälpa till med goda råd och sunt förnuft istället för att elda på med hämndförlag, vare sig det gäller två bröllop i samma vecka, galna släktingar eller konflikter om tärnklädsel.

När det gäller tjejen som skrev exempeltråden för den här tråden så förstår jag henne. Jag skulle inte bli glad om min syster bestämde bröllop samma månad som hon VET att jag ska gifta mig. Det tycker jag är respektlöst av henne, åtminstone om hon inte pratar med mig innan.

Och det är inte så lätt att vara glad för någons skull, när personen i fråga gör saker som gör en själv ledsen. Sen behöver man ju inte börja bråka om det och bete sig illa själv, det tycker jag inte är okej.

Men i den situationen hade jag sedan valt datum utan att tänka på syrrans bröllop. Om då vårat bröllop hade kommit i vägen för hennes bröllopsresa så skulle inte det gör mig något, hon tog den risekn när hon valde att gifta sig samma månad.

Tycker som så många andra av er att det är skönt att frågan kommer upp till ytan, jag har också blivigt lite mörkrädd eller skrattat en stund när jag läst vissa trådar.

Personligen har jag inte riktigt den där besattheten av att allt ska bli perfekt, men har också förutsättningar som skiljer sig från många andras. Jag drömmde aldrig om mitt framtida bröllop när jag var liten, med undantag för vilen musik som skulle spelas. Dessutom har min framtid svärmor har tyckt illa om mig sedan dagen vi träffades, och vi har bråkat en del senaste året. Just nu är det locket på, och vi kommer inte att ses innan bröllopet som hålls i sommar.

Alla andra bekymmer krymper lite i skuggan av det, och det är klart att man kan tycka att det verkar fjantigt i jämförelse när andra hetsar upp sig över att någon skvallrade om bröllopet innan korten kom iväg eller liknande.

Men jag tror vi glömmer några viktiga detaljer. Dels PMS, världen kan gå under för vad som helst när man har PMS - iallafall för mig. Och dels att det här med att skriva elaka saker faktiskt kan vara ett sätt att försöka trösta någon.

Ett förslag på att tjejen ska göra något elakt mot sin syster betyder inte alltid att personen tycker att hon ska vara elak mot sin syster. Det kan vara ett sätt att säga "Hej, hon är dum, jag håller på dig" och dessutom få tjejen att känna sig lite extra snälll när hon sedan faktiskt väljer att inte göra något utstuderat elakt.

Det är inte alltid så illa som det ser ut.

bara två korta kommentarer;

Jag använder mycket "jag" för att jag HATAR folk som pratar om vi. "Vi gillar det här", "vi tycker så där" "vi undrar om det här". Usch. Jag och min partner är inte en person. Jag vill vissa grejer. Jag undrar om andra grejer. Jag tänker på det där, och jag planerar det här. För det är jag som skriver, inte "vi".

Dessutom; Mrs Opp. Jaaaaaaa, det är så jävla frustrerande. Men män får alltid beröm och godkänt om de gör något som kvinnor förväntas göra utan uppskattning. Tänk vilken fin man du har om han faktiskt är med och planerar bröllopet. Och är han pappaledig också? Nämen guuuuuuuud så fantastiskt. Nä, menar du att han till och med kom i håg att köpa en present till vår vän som fyllde år? Helt själv? Vilket mirakel! Nu måste vi lägga oss ner och knäböja framför denna gudagåva till man.

Fan, jag blir lika arg varje gång folk tycker det är fantastiskt att en man är pappaledig eller diskat utan att bli tillsagd. Som att det skulle vara något speciellt. Är man mammaledig får man inget beröm, ingen tycker att man är himla fin och duktig som vill ta hand om sitt barn. Det är bara självklart.

Mer ilska? Läs "familjens projektledare säger upp sig" av Gunilla Bergensten. Så jävla rolig och man känner igen massor av grejer som man får stå ut med som kvinna.

Nej, det är inte okej att vara egobitch bara för att man ska stå brud.
Det är fanimej helt oacceptabelt.

26 Idag 13:41 - ID: 3658054
Lelay

bara två korta kommentarer;

Jag använder mycket "jag" för att jag HATAR folk som pratar om vi. "Vi gillar det här", "vi tycker så där" "vi undrar om det här". Usch. Jag och min partner är inte en person

JÄTTEBRA SKRIVET :)

Håller definitivt med, jag är också en person som använder "JAG"
"MITT" och "MIN" i de här trådarna och tycker att det är inget fel att vara EGOBRUD .
astro frågar (Är det plötsligt tillåtet att vara en egotrippad superbitch bara för att man ska gifta sig? )
Jag tycker att det är tillåten att vara egotrippad men inte att vara superbitch, betraktar mig inte som en superbitch men bitchig kan jag va ..hahaha ; )
EGOTRIPPAD ÄR JAG MED ALL RÄTT

Jag säger MITT och MIN eftersom bröllopet är det JAG som står för planering , budget m.m . Det är jag som har ornat det mesta, för att inte säga allt och därför säger JAG MITT BRÖLLOP OCH MIN DAG .
DET ÄR JAG SOM VILL FÖRVEKLIGA MITT DRÖM SOM ÄR ATT GIFTA MIG MED HONOM OCH HA MINA ALLRA KÄRASTE MED MIG.

Jag är ingen lyxbrud så allt vi gör är inom minibudget ; )

Jag tycker att man får vara hur självisk man vill alla dagar i livet men man får då även leva med konsekvenserna.

Hon som startade Tråden i början av denna tråd verkar mest ledsen över relationen till sin syster än något annat. Tycker det är synd att dom båda inte kan ta diskussionen och komma till kärnan av problemet. att ett syskon känner sig i skuggan av den andra är väl inte alltför ovanlig?

Men oj. Vilka reaktioner.

Jag tror att jag förstår vad TS syftar på för blivande brudar. Tycker dock att ditt exempel på tråd är helt fel valt.

Självklart ska man inte bli en superbitch bara för att man ska gifta sig, men faktum kvartstår. Detta är en dag som många blivande brudar (och blivande brudgummar) har sett fram emot. Man kanske har ganska många tankar om hur den ska bli osv.

Jag tycker tvärtom att många kommentarer här på BT kan vara lite väl bajsnödiga om att "inget spelar någon roll, bara vi får varandra"! Ja men okej, fine. Men racka inte ner på alla andra som vill ha det på ett annat sätt. Det verkar vara en allmän bild här på BT som jag blir bekymrad över. Samma gäller för överlämningstrådarna osv. Många svar innehåller ofta en knäpp på näsan och massor av vett och etikettregler.

Min önskan är att många här på BT kan bli lite mer ödmjuka i sina trådsvar och andra inlägg. Självklart ska man säga vad man känner men det finns olika sätt att göra det på. Jag brukar alltid säga: Det handlar inte om VAD du säger, utan HUR du gör det.