Tantvarning för 7:e gången

Sonja, ja det hjälper och får en att känna sig mänsklig. Vad jättefina dina tjejer är!

Solde, br, jag tänkte väl det!

Aleta, *kramar*

Nu hakade först hela BT upp sig en lång stund, sedan fick jag svara på någon undersökning. Har ni gjort det också?

Cantaton, jag har viftat med varningsflaggan vad gäller både utbrändhet och depression under lång lång tid framför dig. Det har jag gjort helt baserat på signaler du säder ut som stämmer alldeles för väl in på mina egna och omkringlevandes symtom och tecken på att saker är på väg att barka åt skogen vad gäller den själsliga hälsan.

Jag hoppas du lyssnar på din skjuksköterskevän och slutar hålla på och orka så mycket, utan går till doktorn och säger "jag ger upp-jag behöver faktiskt hjälp"

Mitt råd just nu är att du tar och kopierar och sparar dittna senaste inlägg och inför kommande samtalsterapi tar med dig det du skrivit och läser det högt för vederbörande.
Varenda ord du skriver om venm du är och ditt självfrötroende bygger du helt på vad du gör/gjort och likadant är allt det dåliga vad du inte gör/gjort.

Det är ett mycket vanligt men fullständigt förödande sätt att bygga sin identitet på. Du är så påtagligt nöjd varje gång du kan räkna upp en lista på vad du åstadkommer/gör/kan och lika snabbt rasar du när det är saker som går fel.
Det är djupt mänskligt och jag kan känna igen väldigt mycket av mig själv i ditt sätt att fungera-framförallt från förr.

Men det är ett farligt, ohälsosamt och ganska värdelöst sätt att leva på och i förlängningen kan det både köra en i botten och ta helt kol på en. Jag fick revidera hela mitt liv. Det tog åratal och väldigt smärtsamt arbete.

Jag är säker på att det är dags för dig att ta steget bort från prestationerna och mot ett annat sätt att tänka. Du behöver definitivt hjälp med det-för det gör man. Och det kommer inte att gå på ett par veckor.
Låt heller inte alltihop handla om att "så mycket har ju hänt, pappa, dödsfall etc etc" för efter att ha förljt dig under min BT-tid så tror jag det handlar mer om att du behöver hitta en grundtrygghet i dig själv där du kan vila i vem du är och veta ditt värde bara genom att du finns och existerar. Helt bortom alla den Duktiga Flickans prestationer.

Det här säger jag av omtanke. Även om jag har en känsla av att du kommer att slå bakut eller hålla för öronen.

*inte skrika inte skrika inte skrika*

Ser lilltrollet framför mig...

Cantaton, jag förstod att det skulle göra ont. Ändå skrev jag det. Därför att jag inte primärt var ute efter att just där och då lyfta upp och uppmuntra, utan för att jag tror de orden behövdes i ett större perspektiv och kanske framförallt att ha med en bit framåt. Kanske inte minst som ett understrykande av hur allvarligt jag ser på läget och att jag inte vill bädda in dig i någon gullig bomull i villfarelsen att det är sådär alla känner ibland och det ordnar sig.

Du är långt ifrån ensam och inte minst känner jag som sagt själv igen mycket och skulle kunna dra många och långa paralleller om både mig, min mamma och alla möjliga andra. men det jag ville ha fram är att tar du ite tag i detta på djupet och ger dig själv chansen att bygga en annan plattfrorm för ditt självförtroende och självkänsla, så är risken för långvarig utbrändhet och katastrof mycket, mycket hög.

Jag har också haft människor som kommit med smärtsamma sanningar och påpekanden när jag kanske helst bara velat hålla för öronen. Men i backspegeln sett, så var det viktigt att det blev sagt.

Du vet att jag tror på dig och tycker om dig och att det är därför jag "är på dig".

Jag tror också du vet att jobbet du har framför dig på sitt vis kommer att kosta mer och vara en större utmaning än alla dina sammanlagda prestationer hittills. Det här kommer du nämligen inte undan med mindre än att du lägger in hela hjärtat och samlar mod nog att möta det som är svårast av alt.

Men det är det värt! Du kommer att inse att du inte bara är den du är utan att du också kan välja vem du vill vara och att DU, inte någon annan har ditt liv i din hand att forma.

Jag fattar precis!

Heloise

Hoppas Anita på Nordea har en av sina bästa dagar...

Tjohooo! Där ÄR du ju! Jag har undrat...

Liiite kan du väl berätta om tillvaron innan du fredagsmyser? Pleeeeease?

*kramar Aleta tillbaka*

Hajja mig! Please please hajja mig!

Aleta vännen, hur är det med dig idag? har fina hästen fått somna in nu?
Du måste ju bara vara så ledsen, så jag skickar en stor famn med kramar så här i kvällsmörkret. Hoppas du får sova och vila lite nu.