Efternamn

Gah, det är sà jobbigt, detta. För honom är det däremot viktigt att vi heter samma, och han vill gärna ha kvar sitt skottska klan-namn. Jag vill absolut inte byta namn och hatar dubbelnamn och sànt. Det spelar ingen roll hur vanligt, ovanligt, fint eller fult det är, mitt namn är en del av min identitet, det är jag. Dessutom gör jag karriär i mitt namn, ingen kommer veta vem jag är om jag byter, det finns liksom inget spàr av den där nya personen man blir. För mig spelar det ingen roll vad vàra framtida barn heter i efternamn, de kan gärna ha hans namn. Men jag vill vara den jag alltid varit, jag vill inte byta namn mitt i livet, känns inte hela den grejen töntig? Fast töntigast av allt màste nästan vara att hitta pà nya namn, typ Löfengrip à la Blondinbella...