Han vill ha barn nu – jag vill ha karriär = stress!
Jag befinner mig i ett dilemma och jag undrar om någon varit i samma situation som kanske kan ge mig lite vägledning.
Jag är 26 år gammal och min sambo är 33 år. Ålderskillnaden har aldrig varit några problem under de drygt 4 år vi varit tillsammans. Tills nu när det här med barn börjar bli en mer och mer aktuell situation. Varken jag eller min sambo kan tänka mig ett liv utan barn och vi hoppas verkligen att vi har möjlighet att få barn tillsammans. Dock ligger vi lite olika till i när vi tänker oss denna nedkomst. Han är ju 33 och de flesta av hans kompisar är redan inne på sin 2a eller 3e knodd medan han står och tittar på. Självklart blir han också sugen på egna då. Jag å andra sidan befinner mig i ett helt annat stadie i mitt liv. Jag började ett nytt jobb för ca 3 månader sedan där jag stormtrivs och vill verkligen satsa på min karriär just nu. Jag räknar med att jag behöver ge min nya yrkesroll kanske 2-3 år för att verkligen etablera mig i företaget och visa vad jag går för. Hade jag inte fått det här jobbet hade jag lika gärna kunna satsa på barn och ge det tid de närmsta åren. Mentalt är jag redo för barn och om jag ska ha barn vill jag ge familjelivet 100%. Jag tror inte på någon mix av att jobba full tid och samtidigt hinna med allt vad barn innebär, jag skulle inte känna mig tillräcklig någonstans då.
Problemet är att jag känner mig så stressad över situationen att min m2b i princip går och väntar på att jag ska skippa p-ringen samtidigt som jag vill ge min karriär en riktig chans nu när jag fått möjligheten och samtidigt känner jag mig stressad att om jag väntar för länge med att få barn så kanske vi inte kan få barn. Ena dagen tänker jag ?Skit i jobbet, barn är viktigast? och nästa dag känner jag hur viktigt jobbet är för mig och att jag inte vill ge upp allt jag verkligen kämpat för att komma hit. Hade vi varit jämngamla så hade jag sluppit känna den här stressen. Så vad fasen gör jag? Jag vill inte ?ge upp? mitt arbete samtidigt som jag kommer banna mig själv om jag väntar för länge med barn, inte minst för min sambos skull. Jag vet att man inte kan äta kakan och ha den kvar (inte som kvinna i detta läget varje fall). Är jag egoistisk som sätter min karriär före min sambos behov? Min sambo menar att vi måste kompromissa om detta men jag anser att den enda som får offra något i denna situation är jag. Kanske låter hårt att jämföra barn med jobb men jag hoppas ni förstår vad jag menar. Någon som varit i liknande situation?
