Hur gör ni med ekonomin?

Vi har alltid haft bara "våra" pengar och det har fungerat för oss.

Privatekonomin sköter maken numer (jag sköter företaget) och han sätter in pengar på våra respektive konton. Tar det slut fyller vi på. Skulle det inte finnas att fylla på med (för sådana tider har funnits) så får man låta bli att handla "strunt".

Så enkelt har det funkat för oss, det har bara känts krångligt att har "egna fickpengar".

Men alla väljer den modell som fungerar bäst och som man trivs med, det som funkar för det ena paret fungerar inte för det andra.

Men om familjen har pengar vad är det som gör prylen onödig? Om prylen gör maken glad så var den väl NÖDIG?

Visst har maken köpt musikinstrument som jag inte har någon glädje av men blir han glad av det så blir jag glad. Och så länge vi inte måste äta makaroner för att han köpt saxofon så vad spelar det för roll?

Nästa gång är det kankse min tur att köpa något "onödigt".

Var och en blir salig på sin fason.

Men jag blir varken mer eller mindre en egen person för att vi har gemensam ekonomi. Och egna pengar, tja vad spelar det för roll om de ursprungligen fanns på mitt konto eller hans? Tar de slut så fyller vi på. Och skulle det inte finnas att fylla på med - ja då är det ett gemensamt problem det också. Skulle kännas märkligt om "mina" pengar tog slut och jag fick äta makaroner medan "hans" pengar fanns kvar och han käkar oxfilé.

Men som sagt - är man bara överens om saken sinsemellan så kan man lösa ekonomin på många olika sätt, det finns knappast ett rätt eller fel (mer än för det enskilda paret).