I vått och torrt och väntan

Vad gäller sambon så är det jobbiga att han liksom inte kan byta perspektiv-vilket jag faktiskt tycker jag kan för det mesta. Alltså , jag förstår att han ville åka och varför, medan han bara står och inte fattar ett skit. Sedaaaan, när han nog egentligen fattar, då begriper han inte att han borde SÄGA nånting, utan tror att saker går över av sig själva.

Jag har malt om det förut, men det är en återkommande grej i vårt liv. Han är kass på att prata ut om saker om jag inte så att säga drar i små utstickande trådare eller rotar fram hela nystan och härvor.

Man tröttnar ju på att ta ansvar för att reda ut allt jämt.

Hej alla! *vinkar*
Vi har varit ända i Mörrum utanför Karlskrona idag!

Med sonens handbollslag.

De fick fett massa stryk kan man säga, men jag är glad som en lärka, för idag har jag fått sitta och se min lilla pojke skaffa sig en plats och en roll i det laget och få iaktta hur han belv en i gänget, med ryggdunkar, high five och alla de passningar som plötsligt kommer när lagkompisarna inser att man fixar att ta den och spela vidare.

Det väger tungt när den annars klart skickligaste killen i laget säger "han är minst och yngst av alla och ändå är han nästan bäst i hela lagetju! Han är ju hur envis som helst på plan!"
Snacka om att skaffa sig respekt!

Så hinla roligt!
de samarbetade verkligen så det var en fröjd att se och min son fick både skratt ochjubel och applåder ÄVEN av föräldrar till motståndarlaget.

*mitt hjärta flödar över*

Åh, sambon och jag HAR rett ut nu-ordentligt.

Men jag hann bli arg en vända till, just över fenomenet att det alltid är från mig pratinitiativen måste komma. Jag har sagt åt honom att det kan komma en dag då jag en gång för alla ruttnar på att ensam ta det ansvaret och att jag inte är intressrad av att leva med något jädra fjäderfä utan vill ha en medmänniska som tar vuxet ansvar på ALLA områden i vårt gemensamma liv.

Han verkade hålla med om att det är en rimlig förväntan.

Dessutom tycker jag det är orimligt att man ska få tjura i över ett dygn, och har klargjort att även om man själv bara tycker att man går undan och är ifred, så tar tystanden OCKSÅ plats och brer ut sig omkring den som är lämnad i den utan att veta vad som sker inom den som gått undan.

Därför kan man inte hålla sig undan i dagar.

Att man kan behöva lugna ner sig däremot, det fattar ju jag med. Och behöver också ibland.

DÄR har vi dig nu ja!

Ojpjpj Pumlin!

Även om du är orolig nu så måste jag bara skrika GRAAAAATTIIIIIS! till dig nu först!

GUD vad roligt! Och vad kul att höra av dig! Så länge sedan nu!

Vad gäller blödningen, du vet ju att det inte behöver vara någon fara alls. Fast blod är då verkligen det sista man vill se i trosorna när man har plussat.

Är det mycket så du får byta binda och så eller bara lite dutt?

Hm, ja då behöver det ju absolut inte vara något alls. Jag blödde flera ggr under min graviditet och allt gick ju jättebra.
Hoppas du får sova lugnt och sedan få koll med UL imorgon!

Åh vad jag håller tummarna och vad glad jag är för er skull! Nu MÅSTE du berätta imorgon hur det gick imorgon! Lilla Myran! *hjärtar*

Ojsan, min sambo undrar lite menande om jag inte tänkte se den där filmen vi hyrde... hehe

-Vi ses imorgon! LYCKA TILL!

*kramar*

Jag är trött som en gammal bäver idag. Hade tänkt soooova men eftersom sonen känner sig sjuk idag så fick jag ju lov att gå upp och sjukanmäla, få fyr i pannan och så.

Han har klagat på att "det känns konstigt i halsen" i ett par dagar och jag gissar att gårdagens totala urladdning under matcherna gjorde att det bröt ut nu. Har inte tempat, menhan känns rätt varm, så det är ju bäst att inte släppa honom till klassen så han inte smittar alla eller mår sämre.

Men nu missar han ju handbollen ikväll då. -Det är förövrigt en bra måttstock på hur sjuk han är, för skolan kan jag tänka mig att han skulle kunna vara lite sjukare än han är för att slippa gå till vissa dagar, men INTE handbollen, för den älskar han ju.

Ninnis, vad jobbigt det är med alla de där känslorna och kommunikationen och allt ibland! Man vill bara kunna spola framåt och slippa det, men det går ju inte.

Och för det mesta är det ju inte konstigt att det blir som det blir. Det är ju oftast i lägen då det är extra påfrestningar i tillvaron på olika sätt som det blir pressat.

Kolla bara på oss här i tråden, alla som berättat om tjafs har ju saker som lätt kan räknas upp på "Listan för saker som är jobbiga att hantera"
oavsett om det är husbyggen och dubbeljobbande, nyförlösta mammor eller sjukstugor, arbetslöshet, infertilitet eller missfall eller vad tusan allt är som livet tydligen ska innehålla.

Vilken DUKTIG vovve du har Ninnis! *smyger till honom en liten godbit*

*håller tummarna för Pumkin som ska göra UL*

Gode Gud gör så att allt är bra med lilla Myran!