Löftena

Jag brukar skriva i prästtråden att det man ska tänka på när man skriver egna löften är att de måste innehålla samma sak som de färdigskrivna, alltså uttrycka brudparets vilja att leva tillsammans hela livet. Det ska också vara just löften, inte kärleksförklaringar till varandra.

Hej!
Vi ska ha det andra alltså att vi läser egena löften...

nn jag vill älska dig
dela gläjde och sorg med dig.
och vara dig trogen till döden skiljer oss åt.

Kan säga att vi är ganska så nervösa då vi är rädda för att glömma orden :S

Vi tog det färdiga alternativet, men det där man själv läser hela löftet utan att prästen läser före.

Alltså den här:
N.N, jag vill älska dig
dela glädje och sorg med dig
och vara dig trogen
tills döden skiljer oss åt

Tro det eller ej, men vi fick faktiskt en hel del komplimanger för det efteråt av personer som inte visste att det alternativet fanns och som trodde att man alltid var tvungen att läsa efter prästen.

Jag gjorde den gamla grundskolevarianten och skrev upp löftet på ett dolt ställe på armen. Vetskapen om att det fanns där gjorde att jag inte alls glömde bort löftet.

Vi läste efter prästen, tyckte det var onödig oro inför bröllopet att lära in den som man säger utantill (även om det inte är så mycket).

vi skriver egna löften !
Känns mer ärligt och uppriktigt mellan oss , prästen tyckte även han att det är en god ide att skriva egna löften.

Vi ska säga det andra alternativet, men prästen ska ändå säga före oss, för vi kommer nog att vara nervösa så det räcker o blir över ha ha ha!

Vi låter också prästen läsa före, för att vi kommer vara så nervösa! Egentligen tycker jag det vore fint om man kunde säga dem själv men jag kommer nog staka mig...har en känsla av att det kommer bli en emotionell dag

Vi giofte oss borgerligt och skrev egna löften. Dock hittade vi på det tillsammans såa tt vi sa samma sak. En överaskning ahde blivit för känslosamt. Dessutom kom jag itne ihåg vad jag skulle säga så min man fick påminna

Vi sa:
NN jag älskar dig och lovar att stå vid din sida och vara dig trogen så länge jag lever.

Min man kom av sig när han sa sitt. Det gjorde ju absolut ingenting och prästen hjälpte honom på traven för att han skulle komma igång. Jag tycker bara att det är charmigt att det blev så! Det kändes så rätt att kunna titta min blivande man i ögonen och säga det där löftet direkt till honom, utan att ha prästen med mellan varje rad.