Längtan efter barn, jobbigt.... (långt)
Han behöver inte längta ett dugg!
Men han behöver veta vem han är och vad ni två har tillsammans och han behöver känna efter om ett barn skulle vara en katastrof eller en gåva.
Jag hävdar bestämt att de allra flestaaldrig kommer att få reda på om man verkligen är redo eller om man "skaffade" sina barn i rätt tid.
Han behöver sätta fingret på VAD det är som
ska förändras i honom eller runt honom för att han ska känna att han bottnar och vågar.
Att han vill vara redo visar ju tatt han tar detta att bli pappa på allvar och inser sitt ansvar.
MEN jag tror vi i dagens samhälle lutar åt att förstora upp alla känslor och att det ska vara ett så jäkla planerat beslut så att det tar sig helt absurda proprtioner-och inte sällan leder det till ett avvaktande som tillslut innebär att folk inte får barn alls för att det inte är så lätt att skaffa när det väl blivit bestämt.
Vid en viss punkt i tillvaron får man bestämma sig för att hänga med livet lite och låte det hända en sbrukar jag säga. Och välkomna det som kommmer till en.
