sambo

Det härligaste tycker jag är att känna den samhörigheten med någon, att man verkligen delar livet på ett helt annat sätt.
Man har någon att prata med och umgås med, någon att äta middag tillsammans med, någon att planera och skapa ett hem med och även att göra om hemmet, någon att vakna upp med.

Det sämsta är nog att man träffas mycket på vardagskvällarna(då båda är trötta) och att det då är lätt att hamna i ett mönster - t.ex. att sitta och hänga framför tvn tills det är dags att lägga sig. Vi hamnade i det mönstret helt omedvetet, men så kom jag på det för någon vecka sedan att vi ätit framför tvn och suttit några timmar framför tvn varje dag, under någon månad. Nu har vi brutit det och äter middag i köket. Detta gör att vi båda är pigga efter maten och orkar diska undan för att sedan t.ex. gå på långpromenad. Vi har inte haft tid att titta på tv sen vi började äta i köket

Sen har man ju kommit på ett par sidor som man inte visste fanns