Allt känns så tomt
Jag vet inte riktigt vad det är med mig, för egentligen är mitt liv alldeles fantastiskt... men allt känns så tomt, på något sätt. Jag känner mig rastlös trots att det egentligen händer många spännande saker.
Jag ska gifta mig den 30 maj, och ser fram emot det, men det är ju bara en dag. Vi ska åka på semester några veckor senare, och det ska bli jättekul, men det är ju bara 10 dagar.
Jag pysslar mycket i trädgården och går rundor varje dag för att se vad som händer med växterna, hur de växer. Hade förmånen att kunna plantera mängder med olika rosor i höstas och det ska verkligen bli spännande att se dem blomma. Men det är ju bara blommor...
Det var länge sedan jag hade tid med någon hobby eftersom vi köpt ett helt underbart äldre hus där en hel del saker behöver fixas. Jag är lite trött på att måla fönster, men samtidigt blir det väldigt fint.
Kanske borde jag ta upp mina gamla hobbies igen, jag kanske saknar att skapa något. Men samtidigt undrar jag om det inte bara är en distraktion som gör att jag inte hinner undra över vad det egentligen är för mening.
Vi funderar på att försöka skaffa barn, och det tror jag blir en spännande resa (om det blir något), men samtidigt känns det som om jag bara vill bort. Fattar inte hur jag ska återfå gnistan. Hmm, det verkar som om jag drabbats av något slags kris...
Mitt jobb är otroligt förmånligt, men det är samtidigt lite tråkigt, men ger mig stor frihet. Jag har inte lust att plugga mer (har redan fler högskolepoäng än jag kan hålla reda på) och där jag bor finns inte så särskilt många arbetsplatser. Och ärligt talat kan jag inte tänka ut ett enda yrke som intresserar mig. 
