Min mans barn är inte accepterade !?

Ts: Du valde att dela ditt liv med din man och eftersom det fanns barn med i bilden så ingick ju dessa också. Om din familj respekterat dig så hade de också respekterat ditt val. Det handlar ju inte om att din familj måste avguda hans barn, men de borde ta mig sjutton kunna respektera dom.
Jag har en son sedan ett tidigare förhållande och två med min nuvarande sambo. Ingen i min sambos släkt gör någonsin någon skillnad på barnen.
Att din mamma sen skulle ha mage att endast bjuda dig, mannen och ert gemensamma barn (om ni tänkt det) men utesluta hans barn får mig att må illa. Om jag hamnade i en sådan situation skulle jag sluta besöka den människan över huvudtaget, för man gör inte illa andra människor (hans barn i det här fallet) på det sättet. Inget jag skulle stödja, för det är detsamma som att det är helt ok. Om ni någongång skaffar gemensamma barn så lär ju han/hon börja undra varför aldrig syskonen får följa med när de börar förstå vad som händer. Hur förklarar man det??

Vore jag dig skulle jag säga till att om de inte respekterar din nya familj så respekterar de inte dig.
Relationer där man inte kan respektera och acceptera varandra har en tendens att inte nå så långt. Tyvärr verkar ju dina släktingar ha bestämt sig. Ska jag vara helt ärlig finns det stor risk att detta gör att det blir slitningar mellan dig och din man, eller att slitningarna mellan dig och släktingarna blir så stor att det blir bråk och osämja.
Du kräver ju inte att de måste älska hans barn. Om du känner att släktingarna inte lyssnar på dig så prova att skriva ner allt du känner och vill ha sagt på ett papper. Forma sedan om det till ett brev som förklarar hur du känner och upplever det som sker, skicka sedan ett ex till varje berörd person. I bland går saker och ting in bättre om man får läsa och fundera på det som står, än om någon står och pratar.

Men ingen kan ju alltid ha så pass fullt upp att de aldrig någonsin kan hälsa på. Hur går det ihop med alla familjemiddagar??