Inlägg från: passionsblomman |Visa alla inlägg
  • passionsblomman

    Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?

    Du vet mycket väl vad du måste göra och att pengar eller att han givit dig underbart sex förut är helt oviktigt i långa loppet.

    Att man kan fastna för en kille(eller tjej) med grava problem vet jag mer än väl.
    Att du ens funderar, när du har BARN som inte är hans, är HELT oacceptabelt.
    Du är skyldig både dem och dig själv och i förlängningen även honom att sluta lura dig själv.

    Hur du KÄNNER det spelar ingen roll, vare sig i hans sjuka liv, tufft, men så ÄR det, och inte heller för hur du måste agera.

    Det här är större och viktigare än känslor och det du kallar att du älskar honom. Du har ingen rätt att utsätta dina barn för en missbrukare. Hör du det?

    Sanningen om det här svider rejält och att det gör ont och att du behöver hjälp att hantera den sorgen och besvikelsen, det är inte konstigt. Sök den hjälpen, men mer än allt: få honom ut ur ditt liv!

    Du vet visst det vad du behöver göra. Sluta älta och gör det kvinna, för det kommer bara att bli värre.

    Hårt? Ja! Det är hårt och det är svart på vitt också. Det finns ingen enkel väg och det finns inget trollspö att vifta med så det blir som du önskade.

    Jag är inte en som bara hoppar in och dömer. Jag är en av dem som verkligen på djupet vet vad det är frågan om.
    Gör inte det här mot dina barn, om du nu skulle vara beredd att fortsätta göra det mot dig själv.

  • passionsblomman

    Han är så förutsägbar i sina reaktioner att det bara stärker intrycket: ju fortare du klipper alla band, dess bättre.
    Du är inte hans allt.Se åtminstone till att fortsätta stå på dig. Annarsblir du hans dörrmatta.

    Du är värd riktig kärlek! Skillnaden på det och vad du har nu är himmelsvid. Nöj dig inte med mindre!

  • passionsblomman

    Underbart att höra att du satte ner foten. Du har handlat helt rätt och jag VET hur ont allt gör och hela den biten. Men du kommer dag för dag att inse att det här är vägen mot frihet och glädje.

    Du har besparat dig själv en massa skit när du gjorde slag i saken NU och inte lätt detta pågå en månad till! BRA! STARKT!

    Stå bara på dig. Helst tycker jag du ska byta telefonnummer så det inte är så lätt för honom att påverka dig med sms osv.

    Du klarar det här! Tveka inte att luta dig mot både dem du har irl och oss här när du känner att du vacklar.

  • passionsblomman

    Byt telefonnummer!!!
    Det kommer att ringa alla möjliga tider på dygnet. Bryt helt!

    Here we go again skrev 2009-04-04 19:09:35 följande:


    Jodå, man är ju heeeelt förvirrad och i chock nu.((Hans batterier dog för en timma sen och det sista han skrev var att sitter på T-Centralen.Fick som en elstöt av ångest i kroppen och var på vippen att åka dit med bil på en gångför att leta rätt på honom.Som tur var så vaknade min syster då(hon bakis vlilar lite:)))...) och jag fick lugna ner mig lite.
  • passionsblomman

    Instämmer med frukenob: jag är också stolt över dig.

    Sedan vill jag påpeka att det inte vore något konstigt att "blanda in jobbet", då behöver du ju inte ens betala det själv och ingen vettig arbetsgivare skulle väl motarbeta att du kommer på avstånd fort. Säg att du har en stalker so är obehaglig och stör din sömn och därmed din arbetsförmåga... de behöver ju inte veta alla detaljer!

    Here we go again skrev 2009-04-04 19:20:18 följande:


    Jag har tjänstemobil så det numret kan jag inte byta utan att blanda in jobbet i detta. Däremot så kan jag skaffa en till mobil som jag har privat. Det är ju lättare att strunta i hans sms på jobbet , Kan ju se till att jobbmobilen är avstängd när jag är ledig och lättare "trillar" dit:(((
  • passionsblomman

    Ta för det första och STÄNG AV din telefon nu, resten av det här dygnet. Det kan man faktiskt göra, även om alla människor verkar ha glömt det.
    Får du riktig råpanik, då använder du telefonen för att ringa jourhavande medmänniska eller präst, det finns olika sådana nummer. Bara så tiden går och du INTE kontaktar honom.
    Eller sätt igång ett projekt, typ städa alla kökslådorna, sortera strumplådan, frosta av frysen eller rens a avloppet, vad som helst som håller dig borta från att ringa.

    Du får göra det som man gör på anonyma alkoholister: en dag i taget.
    Förresten så tror jag det vore en god idé att i veckan söka upp någon anhöriggrupp, som anonyma barn till alkoholister eller liknande. Du behöver förmodligen mer stöd och kan hämta mycket kraft ur en sådan gemnskap, apropå det du har med dig från din uppväxt. Du behöver bygga en stadig grund att stå på så du inte låter dig rammla in i ett ytterligare förhållande längre fram med liknade problematik.

  • passionsblomman

    Visst är det taktik. Han spelar på dig som på ett instrument gumman, och du vet det mycket väl innert inne och det är ju därför du fått nog.

    I sådana här förhållanden, blir man nästan lite besatt, och du får helt enkelt se det som att det här är DIN avgitning.

    Jag tycker du ska göra något helt radikalt(för vad jag förstod det som så har du ekonomi för att kunna hitta på något lite speciellt utöver vardagen)
    Det kan vara precis vad som helst. Ta in på ett pensionat, boka in en spa-dag åk till ett kloster på retreat-jo det finns som är för "vanligt" folk. Vad som helst som flyttar iväg dig från honom en bit. Att du har gråt att gråta, det är inte konstigt. Tjut allt du håller och sedn lite till. När du gjort det kommer tomheten och du är igensvullen, trött och eländig. MEN du har rensat ut massor ur själen och kan börja sakta bygga nytt.

    Tänk på Detox som är så populärt nu med mat och så. Du behöver göra den detoxen inombords, och sådana utrensningar, får man räkna med några tuffa dygn innan kroppen anpassar sig.

    Den utrensning du gör nu, kommer att gynna hela din framtid och avspegla sig på din hela person och det kommer att vara POSITIVT.

    Vad gäller telefonen, så har du bara ett val:SLUTA läs de förbannade SMS:en! Läs inte, svara inte! Det är din största fälla nu. Släng telefonen i toan om det behövs! HÖR DU???

  • passionsblomman

    *KRAMAR DIG HÅRT OCH LÄNGE*

    Here we go again skrev 2009-04-05 12:05:32 följande:


    Tack för alla de goda råden, ska försöka mig på ett av de iaf idag:)Sov ju inte i natt och har inte ätit ngt sen igår på dan så jag känner mig lite svag(Även fysiskt). Klarade av att diska iaf;))).Det går inte fort för känns som jag har typ Alzheimer...glömmer bort mig hela tiden , gråter hysteriskt och sen fortsätter jag att diska!!Galet va;). Ni har helt rätt detta ÄR en AVGIFTNING för mig, kan nästan förstå vad alkoholister går igenom, river och sliter ju i hela kroppen.Kramar fr en mkt ledsen men ändå på ngt sätt hoppfull tjej:)
  • passionsblomman

    Gå dit!

    och vet du, om du tjuter, så GÖR DET INGENTING!
    Det är inte så förbaskat farligt heller att säga som det är: "jag har gråtit en del och är här för att komma utanför dörren, jag slängde ut min sambo igår"

    Vad skulle du själv säga till någon som sa det? Inte fasen skulle du tycka att hon förstörde din kväll.

    Vem vet, kanske sitter det en räddare där? någon som kan peppa som vet vad du går igenom?

    Och, vem vet, kanske får du tillochmed le genom alla tårarna. Det ryms glädje och sorg samtidigt i ett människohjärta.

    TYVÄRR är det inte så ovanliga erfarenheter du har och du behöver kontakt med andra människor.

    Gå dit!

    Here we go again skrev 2009-04-05 12:26:49 följande:


    En kompis smsade och bjöd över mig till ett "ljusparty". Det känns dock helt omöjligt att hålla "masken" inför de tjejer som är obekanta för mig. Jag kan ju börja tjuta närsomhelst och vill inte att hon ska behöva"ta hand om"mig när hon har bjuditöver ett gäng glada tjejer:((
  • passionsblomman

    Den här låten har jag bölat tjutit gråtit och sjungit till när jag var vid en punkt där jag visste att antingen går jag eller så blir jag totalt nerdragen och tillsist likadan som han...

    Den hjälpte mig tala om för mig själv att jag var tvungen.





Svar på tråden Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?