Är helt förvirrad , vad ska jag göra(lååååång)?

Det verkar ju åtminstone som du har tänkt en hel massa själv och har lite distans.

Den där kärleken som man känner, är sällan kärlek när det kommer till denna typ av förhållande. Snarare en känsla av att det är bättre att leva i en dålig tvåsamhet än i ensamhet.

Om du ska vänta på att han tjänar pengar så kan det dröja upp till två månader (vissa företag ger ju timlön månaden efter) och är det överkomligt. Jag tror dock att det är viktigt att man har en övenskommelse, att han ska flytta senast DET datumet, för vad händer annars om det inte blir något jobb av det.

Så ge honom den respit som du kan leva med, och sedan ut med honom, oavsett om han tvingas hem till sina föräldrar.. Han är vuxen och mår nog bäst av att få en fot i häcken, som manar honom framåt, just nu. :o)

Den smärtan du går igenom går ju över.. det har man ju lärt sig vid vår ålder, även om det inte är någon tröst när man mår som sämst..

Och kanske är det så att du om ett år ryser på blotta tanken av honom och tänker: Ärligt talat hur tänkte jag!!!! Varför valde jag att lägga så mycket tid, energi och pengar på en sådan looser.. För oftast så vet man långt därinne, att man har gjort rätt val, även om känslan av förlust och ensamhet är såå stor... Så håll i dig, kämpa på.. Och backa INTE!!!!