Inlägg från: lillabruden |Visa alla inlägg
  • lillabruden

    Bryter ihop - ska allt vara så jäkla segt och svårt?

    Jag måste säga att du kanske ska tänka om när det gäller kyrkan. Att ta emot hjälp när man behöver den, är inte välgörenhet om man sedan ger tillbaka till någon som behöver den när du kan ge den!
    Att hellre svälta än att ta emot hjälp från dem som erbjuder dig, om än inte den sidan du helst vill ha hjälp ifrån, så är det väldigt, ursäkta uttrycket, korkat!

    att be om hjälp när man verkligen behöver är inte svagt, det är starkt!
    Och när du kommit på fötter igen, så kan du hjälpa andra!!!! Det är väl inte 'allmosa'!? Vilken skillnad att gå på soc? Det är skattepengar som går till dem som har det svårt. Samma sak, annan sida av det hela.
    Jag betalar gärna skatt för att folk ska få det när dem behöver, för jag har också behövt. Jag ger gärna hjälp till dem som behöver när jag kan ge det och jag tar emot när jag behöver. Inget fel i det och jag är inte mindre stolt för det..... tänk om...det är ditt liv och din hälsa det handlar om.

  • lillabruden

    Jag förstår dina känslor kring att söka hjälp från t.ex kyrkan, men "dem" som har det så mycket svårare än dig, vem är dem? Kanske dem är precis som du...fördommar förstör på så många plan. Det är inte fel att be om hjälp. Och att låna från alla man känner är i längden inte så bra...men du väljer såklart själv och du vet mer såklart.

    Att söka jobb vet vi nog alla hur j*kla svårt det är! Mitt bästa tips är att ta 3-4dagar i veckan då du sätter dig på eniros hemsida och skriver i dem yrken du söker till, och börja ring runt och sök rent allmänt till alla företag.
    Det kan vara knäckande oxå för 99 av 100 säger att dem inte har något just nu, men sätt upp en gräns, typ 10ringningar per dag. Det var så jag fick jobb

  • lillabruden

    även om det är tufft får du inte ge upp! en dag kommer det att lösa sig så länge du fortsätter kämpa och leta efter lösning!

  • lillabruden

    kul att det ljusnar TS

    det med att leva på lite... det är ju egentligen inte så svårt. Det svåra är att ha kunnat leva lite (eller mycket) lyxigt och sen dra ner... Jag drar över en kant nu, men gissar på att 99%av våra föräldrar inte hade det hälften så bra som vi har det idag... Dem lyckade ju trots allt även uppfostra så fina människor som vi också

    Men fan vad deppig man blir av detta med finanskrisen!!!! Har ni sett nyheterna om SAAB!? Fyyyy...blir så ställd och känner mig nästan dum när jag tänker, hur kan det bli såhär?!

    Nä, man får titta på lyxfällan och lära sig av andras misstag INNAN man gör dem själv

Svar på tråden Bryter ihop - ska allt vara så jäkla segt och svårt?