Brudgummens engagemang...

Jag tror de flesta blivande brudar har detta problem

Vi har förvisso väldigt långt till vår dag och vi har faktiskt inte satt ett datum ännu men det är bara jag som funderar högt och kollar och ordnar. Min m2b verkar tycka att "det löser sig", huvudsaken är väl att vi blir gifta.

Precis...nu är ju detta inget nytt, då min m2b är väldigt mycket "det löser sig" i alla tänkbara situationer. Problemet för mig är ju mer att jag vill att vi "betar av" det vi kan så tidigt som möjligt, så att inte sista två veckorna före bröllopet går i överraskningarnas tecken och allt får stressas fram...men som sagt, Han planerar sällan saker i förväg, de blir som de blir. Dock "blir" inte en fest för 80 personer om man inte planerat något! *suckar* =)

Å jag som är glad att jag får hålla på i fred med planeringen...

I början blev jag också ittiterad men nu har jag tänkt om. Vi gifter oss i april men nu har han faktiskt självmant börjat att engagera sig i musiken och dryck/alkoholen... sånt som HAN vet bör vara med på festen.

och vi har inte provat hans kläder än, han vill gå ner nåt kg först... och det beror ju inte på att han inte engagerat sig i det.

Förstår din frustration, men eftersom du gillar planeringen så engagera dig i det som du kan styra över.

Men jag kan också tycka att det är dags att fråga brodern, för då är det ju en till som måste få chansen att fixa kläder...

Känner också igen mig litegrann, men det är nog en "tjejgrej" att planera bröllop. Man kunde dock önska litegrann att han kunde få tummen ur och fixa de saker man bett om. Det är ju trots allt inte så längesen man satt och ojade sig över att "åh det är ju såååå lång tid kvar", men nu är det knappt 4 månader (vi har samma datum som er) kvar... Känner rätt mycket panik över vissa saker, som t.ex övernattning för oss...

Som det känns nu får man väl vara glad att man valt att fixa det mesta själv, för annars hade det nog varit väldigt mycket oklart!!! Karlar!!!

"det löser sig"! Är det något mäns föds med inpräntat i sitt ordförråd??

Jag skulle aldrig accepterat att min blivande inte engagerar sig.. Jag vill inte planera vårt bröllop ensam, det är något vi gör tillsammans...

Ofta löser det sig för att det finns en kvinna i närheten som ser till att det fungerar ändå... de lär sig aldrig

Då måste min blivande vara en ovanlig man eller något.. Här hemma är allt jämställt och vi jobbar lika mycket med bröllopet båda två. Som sagt, jag hade aldrig accepterat att jag skulle få göra all planering själv..

Jag tror inte det har med jämställdheten att göra... snarare att vi som gärna fixar en sådan fördelning hemma att männen kanske håller sig undan och sedan lägger sig i när det behövs och det är något som är viktigt för dem.

T.ex. bryr inte min m2b sig så mycket i datumet, bara vi gifter oss. Sen bryr han sig inte så mycket i färgtemat, det är mer upp till mig MEN maten är viktig för oss båda och vilken dryck som serveras under kvällen. Musiken är lika viktig för oss båda och sådana saker som fotografen, lokalen och övernattningen. Sen finns det ju vissa saker som vi inte lägger oss i för varandra - kläderna får han välja själv och jag väljer min klänning själv. Vi kommer inte se varandra i kläderna innan vi står inför vf. Så han bryr sig, men låter mig som är pysslig pyssla bäst jag vill.