**Fel på fostret. Vad skulle ni göra?**
Jag måste bara säga först att ingen är hemsk för att man väljer bort ett barn pga en sjukdom hos barnet. Beror det däremot på kön/ögonfärg osv så är det en helt annan historia.
Jag har jobbat med handikappade barn av alla möjliga sjukdommar. Jag vet att jag hade klarat av att älska och uppfostra mitt barn även med en skada. Men om barnet inte har någon hjärna, t.ex vattenhjärna, så hade jag nog valt bort det barnet. Barnet måste kunna se på mig så jag kan hjälpa mitt barn...så känner jag.
Detta är ett känsligt ämne, men det är minst lika moraliskt att välja bort ett barn man vet man inte kan ta hand om, som att göra tvärtom.
Jag tror inte att man verkligen kan veta förräns man är i situationen själv.
Men tro mig, Downs syndrom och många andra 'handikapp', det gör inte barnet mindre lycklig, snarare lite tvärtom. Det är samhället och omgivningen som gör det till ett hinder, dem själva är mirakel och klarar så mycket på egen hand. Klart, dem behöver ju mer vägledning men dem är otroliga!