Hjälp... Jag klarar inte det här längre...

Ojojoj! Har inte hunnit att läsa hela tråden, men....
Jisses karl, gå ifrån denna kvinna! Tror du att ni skulle kunna bli lyckliga tillsammans??
Jag har varit en mans dörrmatta i måååånga år och fått 2 barn med honom. Herregud, så mkt skit jag tagit emot. Bara han var lite gullig en dag så förlät jag allt. Så var det samma visa igen...
Nä, fy vad arg jag blir bara när jag tänker på alla bortkastade år (förutom mina barn såklart!)
Nu är jag nygift med en SNÄLL, EMPATISK och OMTÄNKSAM man och vi har ett gemensamt barn. TÄNK om jag varit kvar i det dåliga förhållandet?? Jag hade varit en förgrämd och olycklig "kärring".
Du kommer att hitta den rätta, tro mig! Släpp henne och gå vidare. - NU!

Johan: Hmmm.... vill inte verka neg och dum, men såhär i efterhand ser jag på mina egna upplevelser (som i mångt o mkt liknar dina) med helt andra ögon. Men det är såklart ditt val. Men jag kan ändå inte riktigt fatta att du vill hänga i så här länge när ni inte har barn ihop. Det finns ju en massa underbara, kärleksfulla, omtänksamma, trogna tjejer/kvinnor där ute.

Lycka Till hur du än gör.

Men herregud, är hon "snäll"? Förlåt om jag gör dig ledsen, men det är solklart att hon kan göra precis hur hon vill med dig och att du tacksamt tar varje lite smula hon lämnar (när hon känner för det). Jag tror inte att du kan få din frus respekt någonsin om du inte sätter ner foten ordentligt. Vad är du rädd för? Hon kommer att se dig med andra ögon om du ställer ultimatum!
Får spader när jag förstår hur/vad hon gör. Visar hon kärlek på det viset? Nej, nej, hon trivs med att göra som hon vill och tänker inte på hur du känner det. Ursäkta uttrycket, men snälla visa lite "stake" och sätt gränser och sa att ett enda ljud från Bernt så har hon träffat dig för sista gången. Då händer det saker!
Kram på dej!

Nånicka: Håller (tyvärr) med dig i vartenda ord du skriver.

Den bistra verkligheten är att ju mer skit du tar emot desto mindre respekt och kärlek får du av din fru. Hon kommer att se ner på dig (om hon inte redan gör det) för att du är så undergiven.
Hemskt men sant.
Frustrerande att läsa tråden, men samtidigt kan jag inte låta bli. Vill läsa att du brutit dig ur med sinnet och hedern i behåll.

Nånicka: Det var inga hårda ord, bara omtänksamma. Jag har också varit i en riktigt dålig relation - lääänge. Man blir formad av det och på många sätt önskar jag att jag sluppit den erfarenheten och så många år "bortkastade", samtidigt som jag uppskattar min nuvarande man och hans omtänksamhet på ett annat sätt. Annars hade jag kanske tagit den för given.

Vart tog han vägen?