• f1bride

    Hjälp... Jag klarar inte det här längre...

    Johanfredriksson.. Jag har också följt din tråd och läst alla inlägg, jag har hela tiden tänkt skriva men så många andra skrev vad jag också kände: du är FÖR BRA för henne!
    Det är romantiskt och roligt att se att det finns killar som dig, som anser att äktenskapet är värt att kämpa för, att det MÅSTE gå. Men nu tror jag att det är dags att inse att ibland kämpar man förgäves (tyvärr)? Jag har ju mina misstankar om vad som har hänt (sov hon hos Bernt iaf?), och jag hoppas att du inte låter henne övertala och manipulera dig att stanna kvar. Visa att du kan tänka själv och inte låter dig köras över hur som helst! Det du gjorde mot henne är INGENTING mot vad hon gör mot dig nu!!! Precis som någon skrev ovan, har hon förmodligen bara vänskapskänslor kvar för dig och tryggheten (vad skulle man göra utan den??). Sorgligt, men sant..

    Det är tufft och svårt att slita sig från den man älskar, speciellt när man har känslorna kvar själv, men Du är värd SÅ MYCKET MER!! Du är en fin människa, underbar och unik! Romantisk, outtröttlig (i princip) make som förtjänar någon som älskar dig tillbaks - mer än som en vän! Du förtjänar någon som RESPEKTERAR dig, som behandlar dig som en MEDMÄNNISKA! Detta har jag velat säga hela tiden, men varför jag inte skrev tidigare var för att jag tror att du hade skygglapparna kvar än och ville ge din fru chans femtioelva. Visst har vi alla brister, men du har skyddat och förskönat din fru för mycket och för länge - förmodligen har du insett själv nu vem hon har blivit. Jag tror att du älskar henne för den hon VAR, inte den hon är nu. Kanske kan du inte tvinga henne att bli den hon var förut? Kan hon tvinga dig att bli någon annan (Bernt t.ex.)? Detta är inget anklagande mot DIG, utan bara för att du ska se att den kvinna som du gifte dig med, kanske aldrig kommer tillbaka......

    Du har så mycket kvar att ge, men till någon annan. Du behöver inte hitta någon nu direkt (som hämnd mot din fru och Bernt), men med tiden kommer du att som så många andra hitta den som verkligen var menad för dig. Detta äktenskap behöver inte vara förgäves: du har ju lärt dig dina egna brister och hur de påverkar den du älskar, men även hur mycket du skit du tål att få tillbaks och vad du ska respektera i framtiden!

  • f1bride

    JOHAN... Det är väl roligt att hon insett att det är en stor åldersskillnad och så, men det känns ändå FEL. Hon bryr sig ju inte om hur mycket hon har skadat dig!! Istället tycker hon att det är Du som "vill hämnas", osv..?!

    Jag är rädd för att hon får dig på andra tankar nu, men så en dag hittar hon Bengt och samma visa uppstår.. Tror du inte att det är en risk? Är du verkligen beredd på att ta den risken - och må så dåligt, minst!, som du gör nu? För det kan ju aldrig bli som det var, aldrig..! Vad hon än säger och gör, så är det ju historia. Orkar du verkligen igenom allt detta - med risk för att råka ut för det igen?

    Lycka till!!

  • f1bride

    Bra att du inte skulle acceptera en Bengt också - är bara rädd för att du då skulle börja tänka att ni MÅSTE kämpa då också...! För din fru är kanske inte hopplös, men Du kanske förtjänar bättre? (liten förklaring till varför jag och andra anser att du, Johan, kanske borde lämna henne)

    Terapi verkar fungera och jag tycker att eftersom du verkligen VILL kämpa, och din fru och du förstår varandra bättre så borde ni fortsätta med det. Finns det ingen billigare variant än 1500kr/2 timmar? Vet ju att det är jobbigt för dig på jobbet, så ekonomin kan ju inte vara den bästa... kan ni inte sälja någonting - nåt tv-spel, saker ni inte använder? För du är ju beredd på att ge henne en chans - då är det ju bra om du ger henne chans att prata och ge henne en chans att lyssna till dig!

    Kanske hon bara behövde höra en utomståendes ord om Bernt, självklart försvarar hon sig mot dig och så, men när det kommer någon som inte är känslomässigt involverad och kommenterar är det ju en annan sits. Hoppas hon lyckas avsluta relationen med Bernt nu bara!! Berätta gärna hur det går!

    Önskar dig Lycka Till, verkligen, och hoppas ni får råd med den terapi ni behöver för att gå vidare! Du är sannerligen en kämpe!

Svar på tråden Hjälp... Jag klarar inte det här längre...