Hjälp... Jag klarar inte det här längre...
Hej Johan! Jag har läst tråden och jag lider verkligen med dig. Förstår att det är jobbigt att befinna sig i den sits som du/ni är i, du verkar vara i princip låst i situationen och bollen ligger hos henne - om du ex. markerar att du inte tolererar att hon sover hos "Bernt" så är du rädd för att hon ska lämna dig, även om det att hon gör det sliter sönder dig. Fruktansvärt.
En tanke slår mig bara. Jag har en vän, en underbar kompis på alla sätt men urdålig som pojkvän då han är notoriskt otrogen. (Jag lägger inga värderingar i det just nu, då det är hans sätt att resonera som jag vill få fram här.) Hans tjej (de har gjort slut otaliga gånger men hon är beredd att kämpa för honom och står alltid och väntar när han vill komma tillbaka till henne) mår jättedåligt över att känna att han ofta föredrar andra tjejer framför henne, men hon vägrar också markera på skarpen att hon inte accepterar hans beteende eftersom hon av naturliga skäl tror att då kommer hon aldrig att få hela hans hjärta. Kanske säger hon det i ord, men vad betyder ord så fort hon står där på nytt med öppna armar när han behagar komma tillbaka?
Min poäng är att då jag och min killkompis har pratat om detta så säger han att hennes ständigt förlåtande agerande paradoxalt nog är en av faktorerna till att han gång på gång lämnar henne. Han menar att hennes beteende får henne att förakta henne lite grand, just för att hon kör över sig själv om och om igen. Han tror när han ärligt rannsakar sig själv att det som skulle få honom att vilja stanna är om hon visade sig själv respekt, blev asförbannad och körde ut honom med huvudet före. DÅ skulle hon visa sig som den starka kvinna som han skulle vilja leva med. Han kan inte fullt ut älska henne eftersom han märker att hon inte respekterar sig själv.
Det här blev lite rörigt kanske, men jag menar att man kanske MÅSTE stå upp för sig själv ibland, även om det riskerar att rasera allt. Ditt beteende kanske signalerar fel saker för din fru? Kanske behöver din fru känna att "Oj, han accepterar inte att jag velar fram och tillbaka med en annan man, det måste betyda att han verkligen älskar mig.". Bara en tanke.
Personligen förstår jag din fru som kanske ser det som sin rätt att vara egoistisk och vela fram och tillbaka då hon har kämpat sig trött, samtidigt som jag tycker att om hon är gift med dig så har hon fortfarande skyldigheter. Du är trots allt fortfarande hennes man och hon har lovat att under alla omständigheter älska och stödja dig i nöd och lust, gäller inte det än? Hon kräver ständiga bevis på din kärlek samtidigt som hon vill sova hos en annan man?! Hon måste ju välja, och om hon är idiotisk nog att välja 19-åringen som bor hos mamma och inte kan tvätta eller betala räkningar själv så får hon skylla sig själv. Jag tror att det mer är nyhetens behag som lockar...
Det här blev långt. 
Mest ville jag egentligen bara säga att jag önskar dig och er båda lycka till.
/Anneth