Hjälp... Jag klarar inte det här längre...

Jag hoppas det går bra för er. Man måste som du själv skriver ha svackor i kärleken och i livet tillsammans ibland. Men precis som du skriver är det så lätt att ge upp. Ibland kan det nog kräva en väldig uppoffring och kraftansträngningen för att få allt på fötter igen.

Jag håller med om vad någon skrivit innan. Det är i och för sig viktigt att ni tillsammans kan få parrådgivning men oavsett om hon vill det eller ej kan det nog vara bra för dig att prata med någon själv. Man kan bara ta ansvar för sina egna handlingar...

Du är inte beroende av att hon medverkar i parterapi just nu utan det kanske kan komma när hon är mogen att lösa sina och era gemensamma problem. Det är ju faktiskt sällan så att en har skuld till alla problem i en relation. Du kanske upplever att du har för mycket ansvar hemma eller att du har förväntningar på dig själv och livet som du inte känner att du kan leva upp till och orka med?

Ser hon att du menar allvar för att du själv kontaktar en rådgivare har hon kanske lättare att tro på vad du säger och vill. Och du kommer garanterat att må bättre själv av att prata med någon som kan hjälpa dig att hantera din rädsla för att förlora din fru och för att hantera vardagslivet och den mer eller mindre konstanta "panik/ångest" du verkar uppleva just nu.

Varför är det så "skamfullt" att erkänna att man inte klarar allt i livet. Alla har vi våra brister men allt ska vara så fruktansvärt perfekt och vi ska kunna hantera allt själva. Ibland kör man bara fast.