Aktenskapsforord

Jag tycker att äktenskapsförord är jätteviktigt och om du har tillgångar så måste du skiva ett

Jätte tråkigt att hon beter sig så här, hon måste ju förstå att de är viktigt att göra de!
Har man tillgångar tycker jag de är jätte bra med äktenskapsförord!

Jag ska ha ett äktenskapsförord. Dels av respekt till våra föräldrar som säkert inte vill att deras arv ska gå till någon annan än deras barn (pengar + sommarhus). Min m2b är från USA och deras eventuella arvstvist (4 syskon)vill jag verkligen inte ta del av. Hehe...
Skämt åsido. Om vårat äktenskap blir långt och lyckligt så får ju båda ta del av allt vi skaffar tillsammans.
Om båda är snåljåpar med sin enskilda egendom så tror jag sånt kommer resultera i ett snålt äktenskap = kasst.
Karma och sunt förnuft helt enkelt.

Om man redan har olika åsikter om ett äktenskapförord innan bröllopet så har man nog ännu starkare åsikter om fördelningen om man skiljer sig och inte är lika goda vänner?

Jag försöker bara vara logisk utifrån min situation i detta men andra har säkert sitt sätt att se på saken.

Om man har tillgångar så ska man såklart skydda dem. Kanske extra viktigt om det är obalans iförhållandet?
Tycker det är hon som beter sig girigt: Skriker över pengar som hon inte haft, om inte ni hade varit ett par...

Jag o maken har aldrig haft några ekonomiska bekymmer (För vi har aldrig haft pengar över att bekymra oss för ), vi börjde från 0 o har strävar tillsammans. Vi har ändå, trots total gemensam ekonomi, en deal om arvda pengar gentemot varandra.
Mina surt förvärvade slantar skulle jag nog inte satsa i en ev framtida annan relation... Men, vem vet? Känns helfel att ens tänka i de banorna idag.

KLurigt. Ni har ju båda "rätt" utifrån olika utgångspunkter. Får jag tänka lite högt o komma med ett förslag?

Jag tror att i hennes värld är ett udnerhåll en viktig del av en ev skilsmässoöverenskommelse och att veta på förhand att hon lägger tid i en relation som inte ger henne det känns surt. Är inkomst/tillgångsprövat underhåll automatiskt i England? Har kvinnan eller den part med minst tillgångar alltid rätt till det? Isåfall kan hon känna sig rätt undanskuffad och rättslös av iden.

Samtidigt har du ju rätt i att om ni bara bosatte er i Sverige skulle läget vara ett annat.

Ni behöver eg främst ett "lagvalsavtal" där ni enas om vilken lag som ska gälla vid en skilsmässa, det är som ett äktenskapsförord men reglera inte fördelningen i sig, bara valet av lagstiftning. Jag vet en advokat i Stockholm som skulle kunna skriva ett (för detta behövs det riktigt kunnigt folk), men antagligen måste det registreras på nåt sätt i England. Kan man tänka sig att det skrivs så att dina ärvda tillgångar i klump undantas och behandlas enligt svensk lag men att skilsmässobestämmelser i övrigt behandlas enligt engelsk (och då ev ger henne rätt till underhåll)?

Att sätta ärvda tillgangar som enskild egendom behöver vâl a andra sidan inte utesluta underhall.. eller att man delar pa övriga gemensamma tillgangar vid ev skilsmässa?

Den KAN hända att hon är upprörd ôver hela grejen med äktenskapsförord; jag vet att jag själv reagerade ologiskt när vi talade om en liknande sak. Maken och jag tjânar olika mycket, jag ca 1/3 och han 2/3, men vi har helt gemensam ekonomi och hade inga tillgangar nâr vi flyttade ihop. när vi köpte lägenhet föreslog han att vi skulle köpa den till de delarna; att jag ägde 1/3 och han 2/3. Jag sparkade totalbakut; det har inget med girighet att göra utan med att jag ville att han skulle lita pa mig och ett par tre andra underliggande orsaker. (Vi är ocksa ett mixat par fran tva olika länder) OM vi en dag skulle skilja oss vet jag med mig att jag hellre skulle vara korkad och lämna honom mer av min del, snarare än att försôka ta hans del. Men i teorin ville jag atminstone att vi skulle vara jämbördiga.

Känner igen att det här är en känslig fråga. Vi har inte avslutat vår diskussion om detta hemma heller. Tycker det är mycke trimligt att du, som du säger, respekterar dem som låtit dig ärva. Tycker också att just fast egendom är lit especiellt och vill att vi skriver om detta. Däremot när min sambo nämnde att han tyckt eatt ALLT skulle vara enkild egendom så blev jag alldeles kall. Dels för att det känns så märkligt att inte dela, dels för att det faktiskt innebär en viss skillnad för mig som äger och tjänar betydligt än han. Tycker det är viktigt att inte glömma att det finns andra saker som påverkar här och det blir ganska absurt om man börjar resonera i termerna att jag vill inte vara mammaledig för länge för då har jag mindre pengar/pension sen osv. Om man lever ihop så gör man en massa val som påverkar ens ekonomi. Vi har valt att bo i ett stort hus mkt för hans skull. Jag skulle aldrig valt så ensam. Om vi inte hade fått barn hade min karriär och mina intäkter osv sett helt annorlunda ut idag. Detta går aldrig att mäta eller räkna ut på något slags rättvist sätt. DÄRFÖR tycker jag att det är sunt att i grunden ha en deal att allting är gemensamt och delas lika vid skilsmässa. Vissa personliga och släktanknutna saker undantagna, förstås.

Spännande tråd! har funderat en del över detta och går och väntar på att sambon ska ta tag i det eftersom det huvudsakligen ligger i hans intresse...

Jag o min har inte skrivit något sådant. jo på en pisse summa mot hans vilja. hörde hur han och hans mamma diskuterade detta nr vi köpte hus. han hade 1/3 av husköpet i kontanter som han satte rakt in i huset. Där skrev jag under på något paapper för att få tyst på henne. Han har andra tillgångar men dom pissar jag på. Om det skulle vara så en dag att vi skulle skilja oss så ser jag ingen anledning att ta hans saker eller pengar. Hade han kommit till mig idag eller någon annan dag och menat att vi skulle skriva papper på hans arv mm som jag vet han kommer att få och d pengar han har innestående så hade jag sagt Fine ro hit pappret så skriver jag under... Jag bryr mig inte på något sådant. Fast vi har gemensam ekonomi så ser jag ändå det som att det är hans pengar... Inte mina.. Det är inte jag som fått dom...

Jag tycker att hon över reagerar faktiskt. Har man rent mjöl i påsen så kan man skriva under ett äktenskapsförord. Men samtidigt med underhållet till barn hänger jag inte med alls på.. Inte förtjust vid tanken på att bet underhåll... nu vet jag inte hur lagar mm är där. Men har man separerat eller skiljt sig så tycker jag att den barnen inte bor hos ska bet underhåll självklart... Bor barnen lika mycket hos båda så nä...

Detta är min åsikt..

Jag tror att det kanske är underhållsbiten hon reagerar över. Det skulle jag också göra. Nu vet jag inte hur lagstiftningen ser ut i England, men regler om underhåll brukar vara skilt från regler om arv, arvsrätt och enkild egendom.

Jag tycker precis som någon skrev att ni ska skriva ett avtal om lagval. Förklara för henne att om ni bott i Sverige skulle den ärvda egendomen vara din enskilda egendom och att det är ett önskemål från dem du ärvt från/kommer ärva ifrån. Om underhållsbiten är separat ska ni också diskutera den separat tycker jag. Där handlar det om helt andra frågor; mer aktiva ekonomiska val som man gör tillsammans i livet (vem som är hemma mest med barnen etc).

Kan ni inte ta hjälp av en jurist? Juristen kan säkerligen också förklara för din blivande hur reglerna ser ut, och det kan nog lugna henne. En del av hennes ilska kan bero på att hon är orolig och inte känner att hon förstår/greppar situationen och den juridiska innebörden av det ni diskuterar. Det är lätt att bli frustrerad då.

Lycka till!

Det finns även en annan aspekt på äktenskapsförord, och det är att man med ett äktenskapsförord inte delar på skulderna vid eventuell skilsmässa. Man kan inte ärva varandras skulder, men vid skilsmässa så delas de lika.